Arrdiz

Jadå, det går ingen större nöd på oss heller för den delen, även om det fortfarande känns som tiden går väldigt fort...

Sist jag skrev skulle jag ju på kurs till Ånn och jag velade om jag skulle åka eller ej...med facit i hand så är det skönt att ha det gjort, men jag längtade hem nå så djäääävulskt! Kursintruktörerna var kass...tyvärr! Närmare döden än pension liksom, inte så inlästa på försvarsmaktens förhållningssätt till ledarskap och pedagogiska grunder...jag blev liksom bedömd utifrån min faktakunskap om ex. pansarskott m86, vilket jag är måttligt förtjust i, helt ärligt det är ett jävla skitvapen! Tungt, bängligt och skitsvårt att träffa med ;)

Jag trodde liksom vi skulle få tips o trix om hur man blir en bra instruktör, å det fick vi...30 minuter med tillhörande OH-bilder, hej o välkommen 80-tal liksom...jaja, nu var det ju tur att deltagarna var bra så det fanns ju något att glädjas åt iaf!

Ni som känner mig vet ju att jag är snabb som en kobra att bilda mig en uppfattning om folk jag möter, jag är ju dessutom envis som en blå gris vid att hålla fast vid denna uppfattning...det ska liksom mycket till för att den ska ändras! Min mycket kloka make har sagt, det är bättre att aliera sig med fienden än att gå och vara arg...men ibland är det ju liksom kört, gör man ett taskigt intryck så gör man, punkt slut.... Men om det är något jag lärt mig under veckan så är det att jag faktiskt kan ändra mig, tro det eller ej :)

Första dagen är ju alltid lite spännande med alla nya människor, man tassar liksom på tå för varandra och håller sig lite på sin kant...efter en snabb presentation av varandra blir vi indelade i grupper och får lektionspass tilldelade, jag får då pansarskott m86 tillsammans med......

.....den drygaste av alla deltagare på kursen, en lång gänglig kille med blont hår i tofs, enstörig och som utstrålar "jag-kan-minsann-själv-och-är-här-bara-för-jag-måste" han presenterar sig som "jag är bandvagnsligist och alltiallo på min pluton, jag gör det ingen annan gör" typ.... Jaha tänkte jag, hur i h-vete ska detta gå??? Vi äter lunch vid samma bord, utan att säga ett ord till varandra, när han ätit klart tar han på sig sina pilotbrillor med spegelglas och går utan att säga ett ord....DÅ ringde jag hem! Eller om jag ringde tant Anna??

Nåväl jag sitter o påtar med mitt pm, funderar på om jag ska åka hem nu eller på en gång.... då kommer han lufsande och slår sig ner vid samma soffbord som jag, tittar på mig o frågar hur jag tänkt göra?! DÅ tänkte jag, nej nu jävlar, nu ska jag aliera mig med fienden!! Träna på att inte bara gå på första intrycket utan faktiskt ge människan en andra chans! Å tur var väl det, för det visade sig att han var supertrevlig :) Hela gruppen hade olika pass under veckan typ exercis, olika vapengenomgångar, skyddsmask osv. men alla pass som jag fick hålla hade vi typ ihop! Så det lönar sig kanske trots allt att ge människor en andra chans???  

Nu kanske ni tycker det är elakt att hänga ut han såhär offentligt, men som den ärliga människa jag är var jag ju tvungen att berätta hur jag upplevde honom första gången...så han vet mycket väl vad jag tyckte!! 

Veckan innehöll som alltid många goda skratt, både åt varandra men också med varandra...frågan är vem som skrattade mest när vi hade skidexercis och det skulle övas lappkast.....herregud vilket påfund! Jävla skitgrejer! Långa jävla skidor som alltid hamnar i kors eller på annat sätt jävlas....

Det börjar bra! Jag står näst längst bort på bild...


Ser rätt okej ut?? Jag står ju iaf upprätt....



Jajemän, fortfarande koll på läget, ska nu "bara" slänga runt skidan...för att få båda spetsarna åt samma håll :)
  

Ja, vilket då är mycket lättare sagt än gjort....fru plockepinn!


Men jag lyckades faktiskt göra ett par riktigt fina lappkast sen, så om jag bara koncentrerar mig så KAN jag :)

Jag hade lektion i exercis..."Framför mig, mot mig, ett led linje, på stället" :) Gick kanon!



Vi åkte bandvagn upp på fjället för att ha lektion i blocklä och vindsäck...

Här har jag alltså alierat mig med fienden såpass att vi delade vindsäck och åt choklad!


Det var fortfarande nån meter snö däruppe, coolt :)

Vi byggde ett blocklä som hette duga, snyggt som tusan!


Som ni ser så hade vi fiiiiint väder :) Iaf stundtals....

Det var trots allt en bra vecka med mycket skratt och en del nya kunskaper! Det är roligt att åka på kurs och höra hur andra har det, det var folk ändå från Vuollerim ner till Helsingborg, så det var rejäl geografisk spridning, många roliga dialektala förbristningar blev det under veckan, och en del nya ord fick jag lära mig!

Nåväl, nu är jag hemma igen och har hunnit med två underbara "hund-dagar" men mer om dom kommer senare, nu ska jag åka och lägga spår åt bevakningshundskursen! Lyx för deltagarna att komma till färdiglagda spår...men vad gör man inte!

På återseende!