Arrdiz

Ja, nästan så jag borde byta namn från dagbok till veckoanteckningar!

Men iaf så rullar livet på i Fromhem, Dizni blir smalare och Spajken växer och växer :)

Skillnaden mellan att ha kelpie och rottweiler är rätt stor...Dizni är ju ändå en rätt typisk rottweiler, lugn, stabil och sådär cool i största allmänhet. Hon tuffar på genom livet och inte mycket rör henne i ryggen, hon är trygg i alla miljöer och rör sig liksom med en värdighet! Händer något oförutsätt, ex det kommer en skramlande traktor förbi på promenaden så tittar hon på det och bestämmer SEN vad hon ska göra och hur hon ska reagera, oftast händer inte så mycket, hon återgår till det hon gjorde innan det hände. Alltså en typisk rottweiler :) Likaså hemma, kommer det in någon så lyfter hon huvudet, tittar och SEN kanske hon springer till dörren.

Hur gör Spajk då? Jo kommer det en traktor så tro inte att han tittar INNAN han reagerar? Nej, han reagerar 100% och SEDAN inser han att det inte var farligt och återgår till normalt igen! Han har ju skrämt slag på Dizni mer än en gång! Likaså hemma, bäst att reagera i förebyggnade syfte, det KAN ju vara något farligt ju?!

Uppfödare Maria har berättat att detta är fullt normalt, det är bara så slående och så fantastiskt roligt att se! Vi inser ju att Spajk är oerhört snabb och Dizni, som ändå får betäcknas som en rätt snabb rottis, står sig rätt slätt!

Just nu leker de här inne i TV-rummet på rätt lika villkor, hon låter honom brotta ner henne och sen ställer hon sig upp och han far all världens väg....det är rätt roande att titta på!

Vi har fortsatt vårt spårande, allt från 20 minuter liggtid till drygt 1 timme, och det längsta ca 200 meter. Så det känns som vi har befäst spårande innan nu snön har kommit, vilket den gjorde idag! Spajk såg så rolig ut när han skulle ut och kissa, det är verkligen obetalbart att se valpar komma i kontakt med första snön.

I takt med Spajk´s spårande så får såklart Dizni sin beskärda del av spår, jag har ju identifierat ett problem vid terrängskiften, framförallt från öppen terräng in i skog....Så jag har lagt lite energi på att lösa detta, hon slår och slår längs skogskanten och vill inte riktigt gå in i skogen, ska testa att lägga ett spår i rejäl medvind och se om det blir nån förändrig!

Vid vägövergång och spåret vinklar när man gått över vägen fortsätter hon ofta rakt fram och in i skogen, även om spåret fortsätter i vägkanten, petiteser jag vet, men det stör mig att hon liksom tar för givet att spåret fortsätter i skogen på andra sidan vägen och inte längs med vägen! På tävling ingår ju inte vinkel på väg och i hemvärnet är det helt okej att stanna och göra en liten spåranalys innan man fortsätter, men JAG vill att hon ska fixa det utan analys! 

Med Spajk har vi testat att lägga grejer i spåret för att få honom mer bunden till spåret och inte slå så över spåret. Att slå över spåret i galopp har jag också fått veta är fullt normalt när det gäller kelpie, det har uppfödar-Maria också berättat! Det känns skönt att ha en uppfödare som stärker oss i tron om att Spajk faktiskt är helt normal :)  

I måndags var jag på spontanshopping till Mora med Camilla och inser då att julsakerna är framplockade?! I slutet på oktober?? Visserligen gillar jag jul och tomtar, men det är väl ändå lite väl tidigt? Visst att man kanske behöver köpa en utebelysning till adventsgranen, men den behöver man väl inte köpa i mitten på oktober? Ja, var är vi på väg? Snart har vi väl tomtar framme året runt....

I dag var det premiär för körhus-träning! Jag lade mest tid på att Spajk skulle få göra sig lite hemmastadd, underlaget var inga problem, han doppade inte ens nosen för att kolla! Skööööönt! Vi kampade lite, men det var lite besvärligt ibland då det rörde sig lite folk runt omkring oss som han var tvungen att hålla kolla, höll dom sig på lite avstånd så var det inga problem men om dom kom för nära släppte han, så vi övergick till att köra jaktlek med pipisar, trots att pipisen till slut var alldelles inkletad med körhusunderlagsdamm så sprang han lika glatt och hämtade den, vilket såklart mottogs med stora hurra-rop :D

I helgen jobbade jag i repan, kul att träffa lite folk, mindre roligt var att Nicklas var ute på Åsen hela helgen och dessutom kalkade köket! Jag är bara liiiiite avensjuk på jag inte fick vara med :( Det blev jättefint, nu ska det bara fogas innan det till sist är klart! I och med att kaklet sitter på plats är vi klara inomhus, nu återstår "bara" arbetet utomhus...!

Få se om jag åker ut på söndag och fogar så är det klart sen!

Ja, det var allt för nu....på återseende!