Kors i taket, ett inlägg????

Ja, hör och häpna, här kommer ett inlägg!!

Mest om spår, men lite lydnad också...

Spårade idag, riktiga skogsspår för första gången för i år, försökte lägga 1 km till herr S, men jag var av nån anledning sur, arg o less när jag skulle gå ut, så jag kom bara ut knappt 800 meter, jag stegade lite när jag la ut det, 8 pinnar, några vinklar, lite terrängskifte, alltså ett helt vanligt spår :)

Varför jag var sur, arg o less vet jag inte, men det blev ju inte direkt bättre av att jag innan jag ens hunnit ut i skogen lyckades halka på en snorhal grenj*vel och slå i vaden nå så grönjävulskt mycket!!! med telefonen i handen, såklart! Därför bestämde jag mig för att skita i allt vad gps o telefon hette och stega istället, vilket ju har fungerat i ungefär 100 år och kommer nog fortsätta fungera ett tag till!!

Lade ett till fröken D också, på ca 400 meter, 2 vinklar och bara i kraftledningsgata, 4 pinnar.

Sen vallade jag en uppletanderuta också, bara sådär! Fortfarande lite sur, arg o less....sen drack jag kaffe, lyssnade på Mannheimer o Tengby, åt lite choklad sen var ordningen någorlunda återställd! Jag promenerade med både S & D, mötte travhästar som ingen av hundarna brydde sig om, skönt! Det var en kusk av den ovanliga modellen "trevlig" så han saktade in och skrittade förbi oss, inte så vanligt, men trevligt när det händer!

Spajk var så laddad, han galopperade ut i spåret...prillpelle! Jag hade helt nya pinnar, som jag bara tog ur bilen och ut i spåret, ville testa hur han betedde sig då. Han drog som sagt iväg i tvåhundra knyck, men markerade första pinnen finfint :) Fortsatte i bra tempo, jag gick o bromsade rätt friskt....det är ju fara för livet att fara fram i skogen om vi skulle hålla det tempo han vill!

Att hålla koll på terrängen och var vi har vinklat hinner jag knappt med, inte så att han får rusa fram, men jag är ju van vid Dizni och hennes lugna coola takt i spåret, där har man ju full koll på omgivningarna och kan säga exakt på vilken sida av träd o dylikt man gått :)

Han tog iaf vinklarna fint, lite spring vid någon o så missade vi en pinne??? Jag TROR att han markerade den snabbt, men la sig inte :( Måste jobba på det! Jag kom till insikten när jag gick där att om vi missar pinnar på tävling så är det inte han som missar, det är jag som missar hans markering....

Vid en av pinnarna selade jag av och belöade länge, både med boll o godis, tänkte att det kanske får han att vilja markera apporterna bättre?? Jag måste bli mer konsekvent igen med att belöna bara liggmarkeringar o inga  halvdana sittvarianter....

Innan vi gick iväg hade jag, hör o häpna, lyckats få gps'en i telefonen att fungera, så när vi kommit till slutet kollade jag och då hade spåret varit 770 meter och vi hade gått på 18 minuter...lite snabbt med tanke på att jag belönat varje pinne rejält?! menmen, det var bara första spåret för i år, så jag vet iaf vad vi ska jobba på! 

Dizni-skrutt då?? Jo, hon var också superduktig!!! Tog upp det bra, gjorde en liten avstickare för att äta hästbajs, men vände sedan självmant tillbaka till spåret, första pinnen stod hon på, men letade och letade för att sedna kunna leverera in den till mig, duktig tjej! 

hon valde själv att fortsätta spåret efter lite godisbelöning, klarade stigövergångar galant och spikade vinkeln!! Jag gick då längst bak i linan på 20 meter och trasslade med en knut, så jag hade inte ens koll på vad hon gjorde, men som den oerhört självständiga lilla fröken hon är så fixar hon ju detta galant själv! 

Plockade fler pinnar galant, sprang över nästa vinkel med typ två meter, men fortsatte fint och målmedvetet att söka sig tillbaka till spåret, plockade nästa pinne som hon i ren iver gjorde flis av, men vad gör väl det??? 

Sen blev jag osäker på om hon hade plockat sista pinnen eller inte, så jag selade av och belönade massor, hon travar glad i hågen iväg med rester av pinnen i munnen, hon travar på så fint, och kommer tillbaka med ännu en pinne :) Mattes gull :) 

Hon har verkligen gått framåt i sitt spårande, mycket funderande har det varit, en del råd har vi helt o hållet kastat åt skogen, såkallade förstå-sig-på'are som vet och kan allt, särskilt inom rottisfolket har gett oss massor med tips, som enligt dem själva, är lösningen på våra problem, men icke sa nicke! Här är lönen för hårt och medvetet jobb, inget annat! Hon har verkligen varit en rätt kass spårhund....hon är fortfarande inte bra, men det har gått framåt något oerhört sista året! hon har! Hon har utvecklats, men hon har ju inte gjort det själv....En viss löjtnant har ingjutit hopp i matte, som har gjort sitt till också!

NÅväl, uppletandet får jag skriva om en annan dag, kanske i morgon?? Nu är det dax för fröken Carolin att sova, på återseende!

Undra förresten om det är någon som läser här??? annars får det bli min privata lilla träningsdagbok :)

Tjingeling!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0