Spår o lydnad!

Började dagen på klubben, skulle bara upp en snabbsväng, men jag åkte hem tre timmar senare?!? Hade iof inte tränat hund hela tiden, men en stor del av tiden! Så jag fick mycket gjort!

Spajk- Fortsatte att peta i vårt fritt följ....har kört med klicker och jag tycker det blivit bättre, hans grundposition har blivit bättre, Frida S sa en gång att hundens tassar ska aldrig vara framför mina tår, stämmer rätt bra!

Har analyserat fram ännu ett problem, tänk vad problem jag hittar, men ingen lösning?!?! Nåja, efter att jag gjort helt om marsch så blir han väldigt luftig?! Det tar flera steg innan han har tajtat upp mot benet igen? Träna mer....har iaf fått lite ordning på våra helt om marsch, så alltid något!

Körde lite blandade moment, han gjorde en klockren apportering, han har grunden, det har bara blivit knas när jag började peta i den?! Så nu kör jag helt moment, när jag nu kör och det är inte så ofta, mest bara för att "kolla av" då och då. Har inte kört rutan på evigheter, så det gjorde jag också, synretning då jag satte ut rutan, men inga betänkligheter, förutom att han första gången i ren pur glädje tog med sig bandet en bit mot mig, sötpelle :)

Långt framförgående körde vi också, där jag lagt ut bollar så han inte visste om dem, han tog dom ju såklart på vittring, men i alla fall ingen synretning! Han har fått mer stadga i det momentet, nu vet han skillnaden på "fot" och "före" skönt!

Prövade stegen också.....han skuttade glatt upp med två steg i taget :/ svansen gick i två hundra knyck och han var såååå taggad på stegen?? Fattar inte hur han kunde gilla den så mycket?? Vi har ju aldrig kört den??? Jaja, han är iaf inte rädd för att gå upp!

Krypet testade jag helt enligt regelboken, men nja....vi har en bit kvar! Men skönt att ha testat av!

Fröken skruttiluran då?
Jo, det första som händer är att hon rycker kopplet ur händerna på mig och drar iväg och plockar upp en dutt och gör världens frivarv?!?????? Heeeeelt okej och tillåtet om man är Dizni! Tillochmen ivrigt påhejjat av matte!

Jag gasade på och vi görde lite highchaparall-lydnad, fort o fel, men vad gör väl det??? Hon var glad och pigg och drog frivarv med dutten och såg sådär lycklig ut, mattes bästaste skrutt!

Vi sansade ihop oss och vi körde fritt följ, hon är en pärla att gå med om hon vill, synd bara att hon vill så sällan.... ;) Körde lite apportering, hon är snabb ut, griper snyggt och full fart in!

Vi avslutade med lite skyddsgrunder, det fanns ju ett kort tag en tanke på att köra skydd med henne....men iaf, hon kommer ihåg bita-släpp-bevaka! Hon backade ut så fint och skällde, sen in och bita igen! Kan tänka mig att för en oinvigd så ser det lite skrämmande ut när en stor rottweiler stor och stormskäller, men är ju inte så arg som hon ser ut, inte alls för att vara ärlig!

* * S P Å R D A X* *
På eftermiddagen var det spårdax...upp till Dalhalla, ut med ett spår till Spajk, blev drygt 1 km och 8 pinnar, när jag gick blev det världens storm, tallarna vajjade och det haglade på rejält!! Nästan så jag tyckte det var lite läskigt att gå där i skogen...

Dizni fick ett på 500 meter med 4 föremål.

Väntade rätt exakt en timme innan jag släppte på Spajk, han drar iväg finfint, märktes inte att det blåst rejält när jag lagt ut spåret! Spåret gick över stock och sten och över diverse viltslag, men han bryr sig inte ett dugg, skönt!

Jag tycker han spårade så bra, lite snabbt kanske, 1,2 km på 17 minuter är snabbt....vilket märktes på antalet pinnar med in, vi hade bommat 2?!?! En tror jag att jag vet, men den andra har jag ingen aning om var den ligger?? Han ringade lite i nån vinkel, men bara nån meter från där jag gått. Konstigt vilka olika krav jag ställer på hundarna? Jag kräver så oändligt mycket mer av Spajk, och blir nästan lite missnöjd när han ringar lite i nån vinkel, medans Dizni får gå en hel linlängd från spåret utan att det stör mig det minsta?!

Men det är väl bra att jag inte ställer samma krav?!?

Så sparade jag det bästa till sist, och det var fröken D :) Nån måste ha bytt ut min lite lojja ointresserade spårhund mot en virvelvind?? Hon travade på så fint i spåret och kom galopperande med apporterna?? Bytte fint mot lite godis och fortsatte sen självmant spåra! Han hade nån liten snurr, men kastade sig snabbt tillbaka till spåret. Hon gick och nosade på nått annat (vilt???!!!) men släppte det och återvände till spåret! Så himla duktig!

Knepet har ju varit att gå på låååånglina och låtsas som att det regnar, för att inte störa henne alls! Hon är ju apportsäker som få, hon kan vinda sig till en apport på flera hundra meter, så det är ingen risk att hon missar nån sån, men vägen dit kan man inte alltid vara så säker på :) 

Det var allt för nu! 

På återseende! 

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0