Arrdiz

Jag fick en fråga på förra inlägget från Anders som är vår kennelpappa till Spajk om vad är en ruta är, en helt relevant fråga!!! Inlägget kommer såklart inte bara handla om rutor/spår, men för er som inte vill läsa ett rätt "hund-nördigt" inlägg kan direkt skrolla ner till den kursiva texten :)

Detta med spår är ju spännande…och kan läras in på miljarders olika sätt! Vi har med Spajk valt att använda en metod som vi fått lära oss på hundtjänstskolan av Gunnar Lagneström. Han har lite teorier som går tvärt emot de ”valpspår” som SBK lär ut…..De kurser vi gått, och också de kurser vi varit medhjälpare på har lärt ut valpspår såhär: Valpen får se en person gå iväg in i skogen och gömma sig, efter 5 minuter släpps valpen iväg och tokrusar framåt för att hitta husse/matte…Gunnar ställer sig frågan: Är det att lägga grunden till en markbunden vittring?

Han har ett lite tänk omkring spår som jag gillar, han menar att man ska börja med att få hunden att förknippa vittring med belöning. Vi har gjort så med Spajk att vi har varit två, Nicklas har hållit Spajk och jag har visat en liten leksak (ikea-gosedjur) i handen, sen går jag iväg några meter och kryper runt i en liten ruta på ca 1x1 meter. Mitt i rutan gömmer jag leksaken men fortsätter ändå att krypa runt i rutan för han inte skall springa till det sista stället först… Hela tiden har jag haft kolla på han så han inte tappat intresset för mig, vilket inte är någon större risk :)

När jag krupit runt där går jag tillbaka till Nicklas som då släpper fram Spajk till rutan som då börjar leta som en liten tok!! När han tillslut hittar leksaken är det hurrarop och trumpeter!!

Vi har testat både med godis och med leksaker, båda funkar jättebra!! Fortfarande är det ju synretning, och rätt färsk vittring, men vittringen är ju bunden till marken och inte till någon person som springande försvinner iväg under ett glatt tjoande och tjimmande…. 

Fortsättningen på detta är fortfarande en ruta, men utan belöning, men med ett utgående spår som fortsätter ca 15 meter och där finns belöningen! Tanken är då att när hunden inser att det är tomt i rutan ska den följa spåret och där hitta leksaken.

En annan variant vi testat är att leka med en leksak och sen kastat iväg den några meter, sen har vi gått därifrån och låtit leksaken ligga där. Sen har jag gått till leksaken, gjort en liten ruta där och sedan fortsatt spåret, en liten genväg som funkade jättebra på Spajk!

Spajk är ju inte överdrivet förtjust i godis….så det funkar bäst att använda leksaker!

Denna metod funkar kanske inte på alla hundar, så jag tycker gott man kan fortsätta att köra ”valp-spår” inom SBK, för vanliga ”svensson” funkar det säkert jättebra, men vi som ska använda spåret för både tävling och nytta vill ju ha en hund som redan från början har nosen och fokus där vittringen finns, vilket ju är i marken!

Vi har kört "kasta leksaks-spår" som varit 40 minuter gamla, men iom att "rutan" är känd för honom och det blir liksom en koncentration av vittring just där rutan är, och sen har han följt spåret utan problem. Nu har vi haft uppehåll nästan en vecka med spårandet, så vi ska ta tag i det nu igen! Det syns tydligt att han har fattat att det är just vittringen som är det viktiga, sen har han som ett litet skrutt i spåret, kollar av bakspåret om det finns ett sådant men sen far han lite fram och tillbaka i spårkärnan innan han sen lyckas hitta belöningen och då blir det hurrarop och trumpeter :)

Vi har inte lagt något godis i spåret, allt för att fokusera på den vittring som uppstår när en människa rör sig i skogen....jag ska testa några rutor till men funderar på att lägga godis i rutan för att ytterligare få ner nosen och kanske minska springandet?!? Jag testar och funderar ett tag till :)

Både jag o Nicklas testar gärna saker, ger "försöket" några testomgångar, sen utvärderar vi och ändrar om det behövs, det ska mycket till innan man "förstör" en hund....man måste våga testa för att vinna!

Är det någon mer än Anders som läser och har frågor, fråga gärna!!

Å nu då lite "icke-hund-snack"....som förståss blir lite hund ändå ;) De senaste dagarna har jag tillbringat i småland hos mamma, pappa och förståss systeryster med familj! Jag har varit moster på heltid och hämtat på skolan och underhållit syskonbarn efter bästa förmåga! Attans vad roligt jag haft!!! Tuva o Axel har varit jätteduktiga med SPajk, eller "Pajk" som han fick heta då Axel har lite svårt med S i början på ord.....Spajk har också varit duktig med dom och inte varit alltför hårdhänt!

Vi har bl.a. varit på skogspromenad, Spajk har varit lös och skuttat o hoppat runt och skött sig kanon, barnen har plockat blåbär så ingen med normalsyn kunde missa vad vi gjort :) 

En sväng in till Vimmerby har vi hunnit, en sväng in i djuraffären för att kolla på bur, då fick han värsta tokspelet....hoppade och skällde runt som tusan?!? Varpå expediten uttryckte: Han verkar inte direkt svår-startad.....! Nähä????? 

Vi strosade runt i centrum och liiiiite läskigt var det, men inget vi inte kunde övervinna! 

Anledningen till smålandsbesöket var att vi skulle titta på tjänstehunds-sm i norrköping, så på lördagen styrde vi kosan dit, i hällregn!!!! Stackars lilla Spajken frös så han skakade, så vi avbröt lite tidigare än planerat och åkte för att hälsa på en kullbror, Zai! Dom var väldigt jämnstora, men Zai har ett grövre och snyggare huvud än Spajk....! Men nu är det ju ingen utställningshund vi köpt utan en brukshund! Dom lekte och härjade en stund innan dom sen rök ihop så det hette duga! Dom löste det fint och båda var leriga från nos till svans när dom lekt klart.....

Vägen hem sov han sen gott i bilen....ända från Norrköping, inkl. liten stunds bilköande på MC Donalds + ätande av "inköpet" till Borlänge sov han!! 

Väl hemma var det ett kärt återseende med Dizni.....som nog var måttligt road över att behöva dela med sig av husse! 

Nu är vi tillbaka i vardagen, kontaktövningar med Spajk och konditionsträning av Dizni står på schemat! 

På återseende!!!!