Sååååå nöjd!!!
Jag har ju haft problem med vårt spårande...jag litar inte på henne utan vill gärna styra henne, trots att jag vet att det är hon och inte jag som kan spåra.....Men det är inte lätt när vi gång på gång gått på massa nitar i spåret och hon spårar än det ena än det andra, men inte det hon ska!
Jaja, tävling på hemmaplan gör ju att det liksom inte finns några undanflykter, det är bara att ställa upp! Sagt o gjort....
Jag drog startnr. 3, ett perfekt startnummer! Hyffsat tidigt spår vilket innebär lite längre vila mellan spåret och lydnaden.
Hemmaplan innebär ju kända skogar, så jag var inte nervös att gå vilse, inte för att jag någon endaste gång i mitt liv gått vilse, men nån gång ska väl vara den första!?
blev avsläppt vid mitt spår och det blir lite väntan innan domaren kommer, dom anländer och det är såklart massa folk som Dizni känner, så hon blir överlycklig :) Jag styr upp henne och sätter henne vid spårstarten och frågar om det bara är att släppa på...har ju liksom ingen koll....!
Jag släpper halsbandet och säger: Spår!!! Och iväg stack hon som en liten raket?!? Tar upp spåret klockrent, slår lite åt båda hållen och fortsätter sedan i spåret! Snacka om kanonupptag! Betyget blir mycket riktigt 10-10 av domarna!
Vi spårar på och hon plockar första pinnen, vinklar fint till vänster, plockar andra pinnen och fortsätter rakt fram, vinklar höger, plockar tredje pinnen! Efter 7 minuter har vi plockat 3 pinnar, så vi höll ett bra tempo! Jag betämmer mig där och då för att oavsett hur detta slutar så ska jag vara MYCKET NÖJD med henns jobb!
Spåret fortsätter framåt, över ett hygge och vinklar sedan höger i hyggeskanten, men inte några pinnar?!?! hmm... jag inser att något hänt och jag tittar på klockan...20 minuter hade gått av våra 25...Skit också! Vi kommer ut på vägen vid grannspårets bilar....inge slut :( Jag använde min mänskliga logik och skickar henne helt enkelt på ett "sök" tillbaka mot vårt upptag, och lilla fröken går klockrent på slut-pinnen!!! 3+slut....jaja, vi kom iaf runt spåret inom maxtid, vilket var ett av dagens mål.
Jag frågar spårläggaren om han gått över hygget, men han vinklade precis när han kom ut på hygget...jag som ändå hade sån koll just där, för att se om det var vinkel där eller inte...men tji fick jag! Där missade vi säkert 3 pinnar som låg på en lång raksträcka tillbaka mot vägen :( Sen klev vi över nån pinne inne i skogen också, men strunt samma!
Jag blir lite orolig för att någonstans i bakhuvudet har jag för mig att man måste ha 4+slut för att få betyg på spåret...så det blir x antal minuter ovisshet innan jag är tillbaka på klubben och lusläser regelboken men hittar inget som säger hur många pinnar man måste ha?!?!
Tillbaka på klubben har solen stigit och det är bastu-varmt på planen....vi börjar med platsliggning, 6 av 9 har kommit runt på spåret, men bara 4 ska lägga platsliggning. Vi lägger ner i denna stekande sol och nästan direkt vi gått iväg är det en hund som sätter sig upp....innan första skottet går den upp till hunden bredvid, domaren bryter...Dizni ligger bredvid den hund som blir "påhälsad" men ligger ändå kvar tills jag kommer fram!!! Så skööööönt!!!
Vi 3 som är kvar lägger om....1:a skottet, inga problem, sen helt plötsligt sitter fröken upp?!?! Jaja, det blir ju betyg iaf, bara hon sitter kvar! Det kliar bakom örat samtidigt som det andra skottet smäller, jag tänker för mig själv, antingen lägger hon sig ner efter kliandet, eller så ställer hon sig upp.....
.....hon ställer sig upp?!? Skit också!!! Hon står stilla, tittar inte på nån annan hund, men min hjärna går på högtryck!
Jag inser att hon kommer inte att stå stilla i 3 minuter utan att börja gå runt och hitta på tok, så antingen ska jag locka på henne, eller så ska jag försöka få henne att lägga sig ner?! Jag slänger en snabb blick på domarna som inte alls tittar på mig, så jag försöker med all vilja i hela världen att få henne att lägga sig ner, mimar "LIIIIIIGG" allt jag kan, tillslut gör jag ett handtecken och då går hon några steg emot mig och lägger sig sedan ner igen!!! Snacka om nervpärs!
en femma i betyg eller noll, det är frågan?!?! Betyget är ju rätt avgörande då vi inte har något kryp...jag antar att det är en nolla, då hon både suttit, stått och gått. Så döm om min förvåning när jag får 5-0 i betyg!
Sen är det budföring i bastuvärmen, jag inser att vi nog inte klarar någon uppflyttning, så jag säger till mottagaren
att hon får locka rejält på henne om hon är tveksam, dels med tanke på värmen och vår missade platsliggning.
Dizni börjar med en snabb trav...minskar till långsam trav för att sedran skritta snabbt, då börjar mottagaren tjoa på Dizni som då ökar till galopp :) Tillbaka till mig är det snabb trav som gäller som avslutas med lite galopp de sista metrarna. Betyget blir 5-6...men bättre än två nollor iaf som hade blivit resultatet om inte mottagaren gjort något alls....
Sen då lydnaden....jaja, det är inte mycket att säga, gassande sol är inte vår grej, så hon var sååååå seg! Gjorde det jag bad om, men mer var det inte! Vi nollade framförgåendet, gick ut åt ena hållet, men på tillbakavägen kom hon på att hon skulle gå till publiken istället.
Apporten är det ett under att hon ens gick ut! Hon travar ut, och vänder om i skritt och kommer tillbaka, men hon tuggar iaf inte ;)
Jag gav mig INTE, vi skulle ta oss igenom programmet, kosta vad det kosta ville! Jag sket fullständigt i vad folk tyckte!
Det slutade med ett godkänt betyg, och bara 12 poäng från uppflyttning på specialen?! Trots bara 3+slut och en kass budföring!!
Lydnaden vet jag att vi har, om det inte är bastu....! Nu ligger vi i hårdträning inför hösten, då ska vi sätta krypet också, så har vi lydnadsuppflyttning också!
Men, oavsett resultatet är jag är sååååå himla glad över vår prestation!
- Vi kom runt spåret och jag litade på henne! Dessutom med 10-10 på upptaget!
- Hon sprang på budföringen, om än med lite hjälp!
- Vi tog oss igenom lydnaden, trots värmen!
Hon kämpade så fint, men finns inte viljan att vara matte till lags, då är det svårt att prestera....
Ja, nu väntar lite slutspurt i skolan, så förmiddagen idag har jag tillbringat ute på en filt, läsandes litteratur :)
På återseende!!!
Testpilot?!!
Jag har anmält mig som testpilot på en Canon550d via smartson.se, åtta testpiloter ska väljas ut som under en månad får testa en 550d och därefter får behålla kameran!
klicka på länken och anmäl dig du också :
http://www.smartson.se/testpilot-550D.html
en vanlig dag i Fromhem....
Började med lite seminarium, jag var väl förberedd så det gick som en dans! sen tog jag cykeln ner på samhället, iförd "skogsbyxor", "skogs-skor" och en tröja mer lämpad för skogen än shopping, men jag skulle ju "bara" in på ica och sportaffären för att köpa löparskor, så mina "skogskläder" kändes helt rätt!
Men nör jag stod där utanför sportaffären tänkte jag: Men änr jag ändå är härnere så kan jag väl ta en sväng in i klädbutiken också? Kanske kanske finns klänningen med stort K därinne? Så jag stövlar in där, och vad uppenbarar sig???? Jo, klänningen med stort K!! En typisk Carolin-klänning, så vet de allra flesta hur den ser ut! Inte för mycket, inte för lite, inte för mönstrad utan rätt lagom...:) Kanske lite väl dyr...men vad fasen! Jag var ju då som sagt inte klädd för att köpa klänning, så jag köpte den med förbehåll att få pengarna tillbaka om Nicklas skulle slå bakut!
Nåja, vidare in på sportaffären, haffade butikschefen och så började vi prova....jag provade typ 10 olika par! Jag hittade fel på de allra flesta, utom två par! Men man SKA vara petig när man köper skor, och man SKA utnyttja personalens kunskap, å de gjorde jag verkligen.
Efter att ha provgått, provhoppat och känt efter så fick jag kliva upp på bandet och först gå och sedan springa. Ojoj, sa expediten när jag började gå.....men när jag började springa sa hon typ: Men gud va skönt att det blev bättre nu!?!
NÄr jag fick se filmen förstår jag vad hon menade, mina fötter är inte gjorda för att gå med, dom är gjorda för att springa ;) Nejdå, men när jag springer har jag ett jättefint löpsteg och en jättebra fotisättning, tro det eller ej, men när jag springer sätter jag i fötterna helt rakt, rullar upp på tå och lyfter foten rakt?!? Kan man inte riktigt tro när jag går....Jaja, så kan det vara! Men hon sa att det är bara att springa på, för nu med nya skor kommer jag iaf inte att få ont, annat än av träningsvärk förståss.
Cyklade hem och började fixa med maten, jag hade grädde som stod med lite kort datum, så jag tänkte fixa efterrätt, och har man efterrätt kan man ju lika gärna ha förrätt också?! Så det blev toast Skagen till förrätt, grillad kyckling och vinegrätt-potatisallad med avokado till huvudrätt o så en hederlig gammal maräng-sviss till dessert!!
Här kommer bildbevis!
En halvfärdig dukning....den observanta ser något på bilden som skuuuulle kunna vara en klänningen med stort K ;)
Förrätten serverad!
Fyyy vad pluttignuttigt med hjärtan va???????
Potatissalladen var kanongod!! potatis, rödlök, paprika, minimajs, avokado och fetaost, soltorkade tomater och marinerad vitlök....
Marängsviss! En underskattad efterrätt, varför krångla med konstiga grejer? Glass, grädde, banan, maränger och lite kolasås räcker gott för att avrunda middagen!
Vi råkade dessutom ha slut på "ful-vin" som vi kallar vin som vi dricker när vi är själva....dessa viner är inte alls nå "ful-vin" utan kostar sisådär 80 kronor flaskan, men är lite mer exprimentella i smaken än dom vi dricker när vi har gäster....På samma sätt har vi en "ful-whiskey" som vi dricker när vi är själva och som inte är lika fiiiiiiiin som "fin-whiskey" som vi lyxar med :)
Jaja, vad jag skulle komma till var att vi drack bubbel till middagen :) Jag är fånigt förtjust i bubbel, skulle gärna dricka det jämt! Friskt, fräscht och lättdrucket....Bubbel kräver ju lite cermoni vid öppnandet, detta fångades på film :)
Praktiskt med en hund som hämtar korken.....!
Nåväl, innan middagen ägnade vi vår bil lite kärlek i form av vax, så nu blänker den som aldrig förr! Lite kul att vaxa faktiskt! Sen att det var en inställsam gest från mig för att ligga på plus innan jag visade klänningen tror jag inte Nicklas genomskådade.....jag hade dessutom köpt ett par löparstrumpor till han, som lite muta :) Giisa om det funkade??????
.....det funkade!!!!!!!!!!!!!!! Så nu får klänningen med stort K hänga kvar i garderoben :)
Ja, det var allt om gårdagen....Dagen idag har hittills börjat med en löprunda innan frukost, lilla fröken o jag joggade ett par km, gick jättebra! Jag orkade och hon drygade sig inte alltför mycket!
Nu väntar lite vattning av alla mina tagetes innan jag ska ner på samhället, på återseende!!!
Ibland undrar man ju.....
Ingemar Stenmark lär en gång ha sagt: Det är konstigt, att ju mer jag tränar dessto mindre otur har jag.
Ja, det får stå för han, men jag tycker ibland att världen är lite väl orättvis mot mig o Dizni!
Läs o begrunda: Bra huvud, torr hals, bra front, normalt vinklad, lite svaga mellanhänder, kunde haft djupare bröstkorg, ställs nägot tung, bra päls o färg, bra rörelser.
Låter det som ett skriftligt omdöme om Dizni?? Ja, det tyckte iaf domaren i söndags...inge cert och därmed inget championat!
Jag tycker det är rätt kul att åka på utställning, jag tycker om att komma till nya städer och att se mig omkring. Jag är stolt och glad över Dizni som finner sig i alla nya miljöer och inte är märkbart påverkad av att sova på nya platser men ändå vakna utvilad och redo för nya äventyr.
MEN det får finnas gränser för vad det får kosta, både i tid och pengar att åka runt! Helgen lyckades ju innehålla både tävling och utställning, så det är ju okej då att åka en bit. Men att sitta o tok-köra runt hela landet för att få det där sista certet känns inte så aktuellt längre, vi tar en rejäl time-out från utställning ett tag! Får se om vi överhuvudtaget återupptar ställandet igen, hon är ju tydligen inte snygg nog att bli champion, så varför kämpa!?!?
Överhuvudtaget så känns hunderiet inte längre sådär jättespännande, alltför många grejer som gör att det bara är drygt....vi har några grejer inplanerade som vi ska göra, men sen får vi se! Det är ju lite andra planer på gång, vilket kan sätta sina spår i Dizni´s och min lilla värld (Nej, det är inga två-beningar på gång, ingen idé att ni spekulerar!!)
Veckan har hittills varit lugn o skön, började måndagen med att röja i garaget och källaren, det tog inte så lång tid när vi väl satte fart! Vi lastade in allt i bilen och skulle åka till ÅC, gissa om det var öppet?!?? Nopp...det blev vackert att vänta, bubba ur alla saker igen...dryyyygt!
I går var vi till kupolen för att shoppa lite, jag letade klänning och tro det eller ej, jag hittade en! Dock känns den inte helt 100...jag har den iaf som back-up om klänningen med stort K dyker upp! Vi hade en allmänt trevlig dag, käkade lunch och fika och njöt av att vara lediga!
Kvällen innebar uppstart med en rallylydnadskurs! Det är kanske inte våran grej, men för folk som inte fastnar i bruks/lydnadsträsket kan det mycket väl vara ett alternativ! När det blir officiell gren i Sverige ska vi definitivt köra några tävlingar! För tävling är alltid tävling.... :)
Avslutade gårdagskvällen, som var helt fantastiskt vacker, lagom ljum och jättehärlig! Dizni o jag gick hem från klubben innan vi sedan hoppade upp på cykeln och cyklade 3 km, Dizni drog lite och sprang mestadels framför cykeln! Hon sackar lite när det blir tyngd i selen, men det är bara att kämpa vidare. Vi kör på grusväg, så det blir ju lite tyngd när hon ska dra hela mig + cykel...på asfalt drar hon fint (iaf om vi är på väg hemåt)
ja, nu är det slut på ord...återstår några bilder, å en liten filmsnutt på Axel som hoppar studsmatta.
De flesta av mina fröer kom upp :) Blir en hejdundrans massa tagetes i år!
Ordningen återställd, nu finns det kaprifol i Fromhems trädgård! Hoppas hoppas de blommar redan i år!! De har iaf utvecklat en himla massa blad sedan vi satte dom för drygt två veckor sedan, då var det bara torra pinnar...
Landet! Ser inte så mycket ut för världen....hoppas dock det piggnar till och sätter fart!
Å så då sandalerna!!!!!!!!! Dessa efterlängtade skodon, direktimporterade från Jerusalem!
ja, å så gulle-Axel som hoppar studsmatta!
Det var allt för nu! På återseende!
Nöjd, trots allt!!
Men åter till dagen då...Lägre klass bevakning stod på programmet! Nervöst som fasen!
Började med lydnaden, solen gassade redan men temperatuen höll sig dock någorlunda okej, så jag är glad att lydnaden låg först! Jag har inget kryp, så jag visste att en lydnad som skulle räcka till uppflyttning skulle bli tufft att klara...
Började med platsliggning, Dizni låg jättefint, viftade så fint på svansen när jag kom tillbaka!
Linförigheten gick sådär...inte nöjd!
Framförgåendet gick kanon om man bortser från lite detaljer....som "så-intressanta-fläckar-på-planen-så-man-måste-stanna-och-nosa-och-även-kissa-en-sväng" Hundj*vel! Vi fick iaf betyg, men inte mer....
Läggande under gång, jätteseg ner mot vad hon kan...
Inkallningen helt okej, har dock fått avdrag för sen avslutning?!
Apporten helt okej med tanke på vårt elände med den på senare träningar....galopp ut, trav in som dessutom kryddades med lite tugg??!??? Hon som inte tuggar annars?!?
Hopp hade vi lite störning, så hon drar rakt ut till vänster efter landningen, jag ropar "sitt" hon stannar av men är fortfarande vänd åt fel håll, jag ropar ytterligare ett "sitt" och hon sätter sig då ner, vänd mot mig men ungefär 5 meter till vänster om hindret.....Jag drar till med ett dk och säger "Dizni-hopp" och hon hoppar fint tillbaka :)
När vi gick av planen var jag iaf MYCKET nöjd! Hon var med mig och svansen viftade när jag berömde henne och hon låste inte på någon annan än mig!
Betygen såg ut såhär för lydnaden:
Linförighet 6.5 - 6.5 (Sent sättande, sen sväng, dk, sen vändning, tappar pos.)
Framförgående 5.5 - 5 (håller i kort koppel, nosar, rastar)
Läggande 7 - 7 ( tar steg, sent läggande)
Inkallning 8.5 - 9 (ngt långsamt tempo, sen avslutning)
Apportering 7 - 7 (tempo, tugg, dk, sent sitt)
Hopp 6 - 7 (Slår i, DK)
Platsliggning 8.5 - 8 (kryper)
Det enda jag är fundersam kring är platsliggningen, kryper?!?? Det måste ha varit när jag var på väg bort, för annars låg hon så fint så fint! Inte en tendens att röra sig vid skotten! Men där har vi ju 9 poäng till att hämta, å så 14 till på hoppet, och har vi det så har vi iaf uppflyttningspoäng i lydnaden också! Även utan kryp!
Sen bar det ut i skogen, och här började det kanon med ett upptag som passar i vilken skolbok som helst! 10-10 av domaren! Själva spåret sen då...där hade Dizni mått bra av att få en förare som inser att det är hunden och inte föraren som vet var spåret går....OM jag bara vågat lite på henne hade vi nog kommit runt! Nu slutade vi spåret med två apporter utan slut, så det blev inget betyg på spåret....
På patrulleringen hade jag också fått hjärnsläpp! Tänker på mina kära instruktörer på HTU..."Man ska hjälpa hunden, inte stjälpa hunden" jotack, det har Dizni mått bra av idag...Nu slutade patrulleringen med en 5:a i betyg, maxbetyget för en hittad figg är 7, o sen avdrag för att jag var så puckad och inte stöttade hunden, då blir det inte mer än en 5:a kvar....
Så vi slutade på 325.50 poäng och godkända, vilket med tanke på allt strul vi haft ett jättebra resultat!
Dagen har hur som helst varit suuupertrevlig! Trevliga människor och en mycket trevlig klubb att tävla på! Dit kommer jag garanterat att återvända! Har ju varit där och ställt en gång och "råkade" ta cert och bli BIM, så Ljusdals BK är en välldans trevlig klubb :)
Nu sitter jag på ett urmysigt vandrarhem i Sundsvall, ligger uppe på ett berg och har fantastisk utsikt över stan om man går en bit.
I morgon väntar utställning....nu jäklar håller vi tummarna att vi kan knipa det sista certet och äntligen bli SeUCH :)
Avslutar med att gratulera Jennie och Kira som också blivit godkända i lägre klass, fast då i spår!! Kul när klubbkamrater visar framfötterna på tävlingsbanorna!!!
Jag återkommer i morgon med rapport om hur det gått!
Någon gång skall vara den första....
Jag var på Falu Bk och körde lite lydnad med bevakningsgänget, trevligt som alltid! Trots regnväder och åska.... Jag hade Dizni med för att kunna köra en platsliggning inför morgondagens äventyr, hon låg fint fram tills hon bara studsade rakt upp...troligtvis var det något som bet henne, för hon bara for upp och så gycket förvånad ut när hon insåg att hon stod upp?! Jag lyckades med hjälp av handtecken lägga henne igen, skotten rörde henne inte nämnvärt, visst reagerade hon, men inte så att det var någon fara!
Nåja, när jag sedan skulle åka hem, lite senare än planerat, gick jag till bilen, tog av mig min jackan, slängde in den i bakluckan och slog igen luckan.....och Vips! så hade jag låst in nyckeln i bilen....Fast jag var ju bara tvuuuungen att känna på luckan igen, så den verkligen va låst....det va den :(
Men hur i hela världen lyckas man med det då?? Jo, jag hade låst bilen med låsknappen, stoppat nyckeln i jackfickan och lämna bagageluckan öppen när jag hämtade Dizni. Bilen blir då inte låst förrän alla dörrar slår igen, vilket då hände när jag slog igen backluckan och skulle åka hem...
Jag brukar oftast låta nyckeln sitta i bilen, eller iaf inte låsa den när jag är på hundklubbar, jag litar liksom på att folk inte kör iväg med min bil, så jag trodde ju att jag även denna gång hade låtit nyckeln sitta i!
Så det blev till att ringa till Nicklas som fixade så att snälla Elin kom farande med reservnyckeln till mig, tack Elin! så jag blev vääääldigt mycket senare hem än vad som var planerat!
Så kan det gå, tur bara det inte hände när Nicklas var bortrest, för då hade det varit lite värre....
Sen ska jag komma med en lite rättelse till förra inlägget också...den hund som blev placerad före oss på utställningen, hade betalat i tid, vilket arrangören missat! Vilket ännu en gång bevisar att det var ett arrangemang som hade fel och brister! Sen är jag inte sämre än att jag inser vilken hund jag har i kopplet, och hon är ingen uställningsstjärna, och jag tar förluster med jämnmod, särskilt då jag själv tycker att den som vann är snyggare än Dizni! Men jag står fortfarande för att det var ett arrangemang som har lite att förbättra!
Jaja, idag väntar sista rycket på en hemtenta innan det blir en riktig hund-helg!
På återseende!!
Hänt sen sist?!
Ja, nu har det gått ett helt gäng dagar sedan jag skrev sist.....Vilket beror på att jag prioriterat annat! Till största delen har jag varit moster åt Tuva o Axel, dotter åt mor & far och systeryster till syster! Ja, inget ovanligt förvisso, men jag var på lååååångweekend i småland, helt underbart!!!
Astrid Lindgrens värld stod på programmet under torsdagen, underbart mysigt! Trots regnväder och försäsong tyckte jag det var mycket folk, så undra just hur det blir under högsäsong?! Vi träffade Pippi, Emil och Nils Karlsson pyssling och tittade på ett gäng olika teatrar! Fantastiska skådespelare!!
Fredagen åkte vi till Västervik jag o mamma, den staden ligger mig lite varmt om hjärtat...jag har ju ändå bott där i 3 år! Nu var det ju ett antal år sedan, närmare bestämt 16 år sedan jag flyttade dit. Trots en rätt hemsk dialekt så gillar jag stället! Tänk att jag en gång verkligen gillat dialekten, ofattbart......
Vi shoppade lite, både till Åsen, mig och såklart till Dizni!
Lördagen var det veteranrally i Gullringen, nästan 50 gamla traktorer och ett gäng mopeder, fasen vad traktorer folk har i sina gömmor?! I samband med rallyt stötte vi på dagens första kelpie, en fin svart hane som ägdes av en gammal klasskompis pappa. Sen for vi vidare till en gigantiskt stort jordbruk och tittade på deras supermoderna anläggning med kor på lösdrift och med mjölkrobotar som mjölkar helt utan "mänsklig" hjälp! Helt otroligt?! Snacka om förbättring av kornas tillvaro, nu kan de äta när de vill, de kan mjölkas när de vill och de kan gå ut när de vill! Där stötte vi också på dagens andra kelpie, en brun hane! Lite stor men ack så trevlig!!
Sen for vi iväg till Lilla lilla landet och tittade en sväng, det har växt lite sen jag va där och jobbade.....
Söndagen var det då dax för den egentliga anledningn till att jag åkte till småland, utställning i Nybro, jag hade såklart hoppats ta sista certet och få det efterlängtade SE UCH! Och jag kan väl bara säga att vi har en himla motvind i ALLT som har med hund att göra just nu...många små parametrar som gör att det mesta verkar gå åt skogen! Iaf så dök det upp en hund till, vars anmälan inte betalats i tid men som ändå fick vara med, och om den INTE hade varit med så hade vi fått certet, vi stod som tvåa i bruksklass med CK....Jävla Skit! Sen blev vi trea i bästa tik, men det känns som det kvittar...Inte ens en sketen CK-rosett fick vi?!
Kritiken kommer här: Bra överlinje, bra huvud, bra bett, står något fransyskt framtill, kunde ha bättre knävinkel, välkroppad, rör sig bra, borde ha mera benstomme för sin storlek.
Ja, domaren var lite märklig, det enda hon gjorde var att hon tittade jättenoga i munnen, men kände inte ens på hunden i övrigt?! Alla fick springa olika, några fick springa runt i ringen och några bara fram och tillbaka?!?? När vi klev in i ringen sa hon dessutom: Men vad är DETTA för klass???? I en riktigt tråkig och nedlåtande ton....Är det brukshundar eller utställningshundar vi ska ha???
Överlag tycker jag att det var en dåligt arrangerad utställning! Jag har sett en del utställningar och dethär var nog en av de sämsta, svårläst katalog, rörigt PM och väl på plats så var visserligen ringarna stora och fina, men sen var det väl slut på det som var bra! Röriga och långsamma sekreterare som inte hade koll utan frågade utställarna själv vilken placering de kom på! I katalogen fanns det inte heller någon lista på i vilken ordning finalerna skulle dömas, inte heller vilka "klasser" som skulle dömas! Å så till sist, varför heter det glasbruksutställning om det inte finns tillstymmelse till glasföremål?! Läste dessutom i deras gästbok nyss att de bad om ursäkt för att finalerna varit röriga och att det fattades priser....det är RIKTIGT dåligt! Nu hade jag kanske varit med vänligt inställd om det gått bra för oss, men arrangemanget ska väl vara bra oavsett placering?! En sak är då säker, jag kommer inte åka tillbaka dit! Min åsikt är att hellre en rosett för mycket än en för lite! Dela ut så många rosetter man kan, för då går alla besökare nöjda o glada därifrån, och kommer tillbaka kommande år...
Undra hur det kommer sig att NBK alltid har mycket folk på sina arrangemang?! Jo, visserligen är vi ett gott gäng som jobbar och som gör detta för att vi verkligen vill, men vi är också generösa med priser! Oavsett placering så går man inte tomhänt från våra tävlingar/utställningar!
Nåväl, nu är det slutgnällt!
Visst har ni väl sett alla fina bilder i inlägget???? hmmm, eller hur???????? Det har ju varit lite halvdåligt väder, och den enda dagen solen sken var på veternrallyt, och då hade jag Dizni ute och att fota OCH ha Dizni med är lite problematiskt...särskilt som jag är mån om att omgivningen ska tycka jag har en väluppfostrad och trevlig hund, vilket innebär: Inget stirrande på andra hundar, inga morr och definitivt INGA skall!! Som jag skrivit förrut så har inte alla samma syn på hunduppfostran som jag har...vilket innebär många hundar med sele och flexi-koppel, som gärna får hälsa på alla hundar inom en km radie....Nåja, det är den enkla förklaringen till att jag inte tagit en enda liten bild med Canon'en under dagarna i småland.
Tuva och jag var ute och gick i Södra Vi, vi mötte ett par andra stora hundar som började stormskälla på oss, Dizni sköter sig SUPER och tittar direkt på mig och får lite godis innan vi går vidare, då säger Tuva: Men moster, varför skäller inte Dizni? Som den überpedagog jag är svarar jag såklart med en motfråga: Men du, tycker du det är trevligt när dom står o skäller så?? Tuva svara: Nej, för det låter inge trevligt alls....
Tuva förklarade dessutom högt och tydligt på utställningen att Dizni minsann var den sötaste av alla hundar och tyckte att domaren hade fel och att Dizni borde vunnit och fått rosett! Sådeså!!
Jaja, jag har haft helt underbara dagar, luktat på gullvivorna och bara njutit av att gräsmattorna var gröna och att det var varmt o skönt!
Måndagen styrde jag kosan hemåt igen, passerade IKEA utan att gå in?! Duktigt jobbat! Jag hade ju varit in på vägen ner och beställt köket till Åsen!!!! Häftigt värre, prel.lev.datum är den 2 juni....Sen rackarns ska det snickras å fixas!! Nicklas råkar visst vara på kurs då, så jag får väl bygga kök själv :) Kan själv :P
Han har ju varit i Palestina några dagar nu, kommer hem om några timmar :) Med julkrubba o sandaler :P
Hela måndagen satt jag i bilen, när jag kom till Katrineholm fick jag ett infall att svänga av och åka ut till Kjesäter Den plats där allt började....eller nåja, jag träffade iaf Nicklas där för 12 år sen....Det är så vackert så det gör ont där nu....vitsipporna blommade och bokskogen hade slagit ut och silade ljuset sådär fint som bara bokskog kan! 
Kanske inte så vackert för utomstående, men i mina ögon vackert....
Dizni travar på "vitavägen" drygt 1 km lång väg.... från skolan ut till busshållplatsen...
Miatorpet! 
mmmm, bokskogen!!! 
En inte så snygg bild på lilla fröken....
Huvudbyggnaden...
I rummet på övervåningen bodde Nicklas under två år, och då även delvis jag förståss :) 
Entrén till huvudbyggnaden.....
Ser ni fönstret med david-stjärnan?? Ser inte så stort ut va? Men det är ungefär 60 cm i diameter och tungt som stryk....Det har en gång fallit ner på trappan och missat Nicklas huvud med ett par cm....!
Ja, det var en lunchpromenad i nostalgins tecken!
Väl hemma igen efter att ha varit "på väg" i drygt nio timmar, stannade och långlunchade i Västerås också så kom jag hem och insåg till min glädje att gräsmattan jag gödlsade innan jag åkte hade fått en rackarns fin grön färg....men att inte bara gräset växt utan också maskrosor och annat som inte hör hemma i min gräsmatta :( De nysatta kaprifolerna hade också tagit sig rejält och jag längtar till dom slår ut och sprider väldoft omkring sig!
I går var det dax för ännu en träff i friluftsledarskapskursen, ett gott gäng som har nära till skratt! Vi skrattar mest med varandra, men även lite åt varandra :) Kajakpaddling stod på schemat, jag är ju betydligt mer van att ta mig fram på vatten när det är flytande än när det är fruset, så jag såg jättemycket fram emot dagen, att sedan vädret var kanon gör ju inte saken sämre! Solen sken och det blåste nästan ingenting alls. Lite kallt i vattnet var det allt.....fick jag vackert erfara :)
Jag råkade bli lite övermodig så jag hoppade lite vårdslöst i kajaken vilket fick till följd att den råkade tippa lite....fast bara liiiiiiite, lagom blöt blev jag iaf! Det var grunt vatten, så det vart inget helkroppsbad, som tur var! Värre var det för stackars Viktor som tog ett rejält bad när vi övade sidförflyttning, fy vad kallt!
Det är så himla underbart att sitta precis i vattennivån och bara glida fram helt tyst....Inser att jag faktiskt borde göra slag i saken och skaffa mig en kajak! Tänk er att bara ta kajaken på axeln och gå ner till Siljan i soluppgång och paddla ut i friheten...!
Jag avslutar med några bilder från mobilen!
Fotvädring under KFÖ´n.....
PlC Richaud över stenhårt.....:) 
Jag ska aldrig mer klaga över att jag har mycket tvätt.....ordet Tvättberg får sig lite nya dimensioner...
Å så till sist några bilder från ALV.....Tuva o Axel som bröderna Lejonhjärta!
Tuva som sin idol Pippi!!!!!
Ja, grattis till er alla som orkat ta er igenom detta rätt långa inlägg?! Måste såhär till sist också tacka för de kommentarer som jag fått på mitt förra inlägg! Jag trodde jag var ensam i hela världen om att tycka så, men tydligen känns känslan igen....
Nu laddar vi för kommande helg :) Återkommer med rapport framöver!
På återseende!!!!
skriva skriva skriva skriva
nu blir det ett inlägg helt utan bilder, de två som finna har jag snott *skäms liiiite* ....hade ingen kamera med mig i helgen!
Torsdag till söndag var det KFÖ, sååå jäkla roligt!!! Inte bara att få köra hund, utan alla goa människor! Herregud, jag vet inte när jag skrattade så mycket sist?!? Hade nog mer träningsvärk i skrattmusklerna än i övriga muskler!
Det var mycket hundtjänst, mycket BRA hundtjänst för en gångs skull!! Dizni jobbade såååå fint och gjorde det mesta helt klockrent! Gjorde klockrena ljud/vindmarkeringar och spårade flyende fi på ett kanonfint sätt!
Det märks verkligen att hon gillar detta, hon jobbade i fyra dagar utan tendens till att bli trött, inte en gång vek hon ner sig utan var laddad till tänderna. Det märks att fysträningen gett resultat!! Känns skönt att se resultat för allt arbete, vi har ju verkligen kört fys medvetet sista tiden, cykling, löpning, däckdrag o klövjeväskor!
Hon studsade ut ur buren varje morgon o sa- Jajjemän matte, vad ska vi göra idag?!?!?
Tyvärr var väl inte alltid jag så himla pigg....jag kom väl isäng sådär 23.30 och upp 05.30 varje morgon, plus att det inte direkt va något stillasittande på dagarna...Nu kan ju alla småbarnföräldrar säga - Jamen så har vi det jämt! Jo, det är säkert sant, men jag är inte van vid det, så jag kände mig rätt trött! Sen var det väl inte direkt nån hästensäng man sov i...stenig och jävligt va det! Å kallt som f-n stundtals! Jag frös första natten så Dahlin som sov bredvid sa på morgonen - Du frös så du skakade som en fastbunden duracellkanin..... Å när t.o.m JAG fryser, då är det kallt.....
Dizni sov ute i buren, med täcke och nerbäddad i halm, så hon hade det säkert varmare än jag....hon verkade som sagt mer än utvilad när det var väckning!
Jag funderar lite på varför jag håller på med "det gröna"...och efter helgen fick jag iaf ett svar, gemenskapen! Herrregud vad vi flamsat och tramsat och delat med oss av varandra och bjudit på oss själva! Skratt och gråt om vartannat, för den som tror att Hemvärnet är ett gäng gubbar som bara sitter o fikar har FEL FEL FEL FEL FEL!! Inte en fikapaus under dagarna! Inte direkt fysisk jobbigt, men man bär ju några kilo utrustning och man är i rörelse större delen av dagen. Å sen att det bara är gamla gubbar är ju också en gammal myt som vi borde ändra på! Medelåldern i de 3 plutoner som vi sov med ligger nog runt 30-35 år!! Könsfördelningen typ 65 % killar o 35% tjejer. Så visst är det fler killar än tjejer, men det jämnar nog ut sig med tiden!
Nu har vi inte bara larvat oss utan också varit seriösa och övat målmedvetet och fokuserat, det märks att vi är ett gäng med ambitioner, misstag rättades snabbt till och vi gjorde om och gjorde rätt tills vi var nöjda!
Som sagt har lilla fröken skött sig kanon, hon imponerade stort bl.a. på mig genom att jobba o jobba o jobba o jobba!! Bl.a. gjorde hon en kanonfin ljudmarkering på 300 meters håll, men missade figgen på 75 meter för hon låste lite på 300-metersljudet...Sånt som händer :) Ett avsök av byggnad där hon hittade lite sprängämnen och markerade så t.o.m en blind hade kunnat se att det fanns något där....:D
Sen att hon sköter sig även i basen och är tyst och lugn är ju bara ett extra plus! Maria som har Askelons Cayla var i samma pluton som jag, Fröken D och Cayla höll väl inte alltid sams, men inga direkta problem, bara vi förare är förutseende så sköter sig fröknarna så bra så! Vi släppte ihop dom så dom fick leka och det var inga problem, Dizni sprang o sprang o sprang och Cayla stod mest å funderade innan hon sen gjorde en snabbspurt rakt fram och gensköt fröken D...
Jag brukar ibland vara lite sur på översociala lilla fröken, men i sånahär lägen är det skönt att ha en hund som fullkomligt älskar andra människor! Vem somhelst kan hålla henne och det enda folk behöver vara rädda för är att bli överösta med goa glada rottispussar, gillar man inte det, nej då får man hålla sig borta! Skämt åsido, visst är det ibland drygt att hon gillar ALLA, men ändå så himla skönt. Många kommentarer som hur söt hon är och hur trevligt hon uppför sig, sen att alla frågar hur gammal hon är det är väl en annan sak, eller?????!!!? Ojdå, är hon så gammal, jag trodde hon var mycket yngre! Det är väl det i särklass vanligaste svaret jag får när jag berättar hur gammal hon är.
Det var en härlig blandning av raser, såklart ett gäng rottisar, en labbe, två riesen och så några schäfrar, det var tyst på de flesta håll under nätterna, några enstaka skall från nån. Hela övningen avslutandes med en stor samling där alla stod uppställda, Dizni som är högvaktsvan;) skötte sig kanon! Dock var det en annan hund som skällde och förde ett jäkla liv....lite trist! Dock ingen rottis, så vi kunde gott sträcka på oss vi rottisägare ;)
Vi hundförare hade ett eget pass vapenutbildning, fy tusan vad roligt :) Mer bly i terrängen, tack!
My name is From, Fru From :D Skytte är en utmärkt mental träning, foooookus på tavlan o inget annat! Om jag får säga det själv, så sköt jag bättre än på länge :) Jaja, nog skryt nu, men roligt är det!
Mer om övningen finns att läsa på dalregementsgruppens hemsida, klicka på bilden så kommer artikeln upp i ett nytt fönster (De två duellerande brudarna är förövrigt Maria med ryggen mot kameran, å så Anett, vår gudabenådade MC-ordonnans som i stor utsträckning bidragit till skrattmusklernas träningsvärk....) 
Det dryga med övningar är när man kommer hem, fattar inte att det ska vara så svårt att packa upp?!? När man väl kliver innanför dörren faller nån sorts megastor grå filt ner och landar över en, alla småsår gör sig obönhörligen påminda, alla blåmärken verkar plötsligt göra jätteont och de annars så sköna kängorna blir plötsligt jätteosköna och tokvarma?! Det som i skogen luktade lite krix luktar blääää och håret som ändå kändes rätt okej i skogen blir otvättat och man känner sig som en stor illaluktande heffaklump! Vi tog oss i kragen och slängde iväg den megastora grå filten och packade upp på en gång, passerade duschen för att sedan landa i soffan. Pizza till middag, dock inget vin, för hade vi öppnat en flaska hade vi somnat bara av ångorna från flaskan *hehe*
Nicklas hade dessutom lite packning att göra, i går åkte han till Västerås för att idag flyga vidare till Palestina. Så han gick från ett glatt gäng vidare till nästa, å här sitter jag?! I ett stort tomt hus...lappsjukan är nära! Från att ha intensivumgåtts i flera dagar o nätter är det bara me, myself and I...känns konstigt?!? Men som Wille så fint sa "man saknar inte kon förens båset är tomt"... Nu menade han det faktum att Nicklas o jag var på samma övning, utan att se varandra en enda gång från torsdags morse till söndag kväll! Å nu är det ju samma sak..han är borta o jag är hemma?! Jaja, det går ingen större näd på mig, i morgon packar jag o åker till småland! Moster på heltid i några dagar, sköööööönt! Ska gå på Astrid Lindgrens värld och åka till Västervik för lite shopping, ett givet stopp på Jami hundsport såklart!
Ja, det var allt för nu! På återseende!!!!
Jag brukar i min blogg bara skriva sånt som vi gjort, utan större provokativa inslag, men nu kommer några rader som säkert kommer missuppfattas och få folk att fundera....
Nu kommer lite djupa fundering, så sluta läs om ni inte orkar....Jag funderar ibland mer än jag pratar, vilket iof kan tyckes märkligt, då jag oftast pratar....men iaf! Dizni fungerar i all grön verksamhet oftast mycket bra och jag är stolt över att det är JAG o Nicklas som tränat henne till det hon är idag, jag liter till 100 % på henne och känner mig trygg, men hur kommer det sig då att jag inte känner samma trygghet på en lydnadsplan?!
Jo, såklart omgivningen! Det är fortfarande samma förutsättningar, det är JAG som tränat henne och jag är oftast stolt över det jobb jag presterat. Enda skillnaden är att i gröna verksamheten kommer folk fram och dunkar en i ryggen o säger saker som gör att hjärtat ler och jag som hundförare får ett kvitto på att det vi gör är bra!
I övrig träning räknas bara vinster och framgångar, för när man är i eliiiiiit, ja då minsann då är det tjusigt värre. Råkar man vinna en klass, då kommer ryggdunkningarna som ett brev på posten, grattis-sms o hälsingar till höger å vänster. Men om hunden inte gör som den brukar, då kommer det minsann inte några upp-peppande kommentarer, nej, då är det fel på ens träning och framförallt ens hund. Varför inte iaf säga något som gick bra? Nån enda liten grej måste ju finnas som hunden gjorde bra, varför då inte säga det och tillägga att nästa gång går det lika bra som på träning?!? Det finns väl ingen som tränar o tävlar och inte älskar sin hund, alla älskar väl sina hundar och tycker dom är duktiga, annars skulle man väl inte lägga så mycket tid på träning?!???
Nu finns det folk som blir sura och kommer ta åt sig av ovanstående rader, men det struntar jag i, såhär tycker jag och det står jag för.
Hej å hå....
jobba på....eller iaf ta nya tag! En djävulsk revanschlusta infann sig efter lördagens tävling!
Dizni var jättefin vid uppvärmningen, likaså platsen, lite seg ner men låg sedan bra, vilket ju alltid är en tröst! Vi hade startnummer två, tittade lite snabbt på programmet i fritt följ och sedan värmde jag Dizni. Hon var jättepigg och det kändes kanonbra och jag tänkte att "dethär blir inga problem, vi fixar detta galant idag" men tji fick jag!
När vi är på väg in är hon fortfarande "med" och det känns bra, men sen vid startpunkten för fritt följ så kommer Dizni på att tävlingsledaren, domaren och sekreteraren är hennes absolut bästa vänner?!? Hon sitter hos mig, men har fokus på dom och svansen viftar som en liten propeller.....Jäkla översociala hund!
Hon känner såklart att jag är tokarg och när jag ska börja fria följet är hon på nån heeeeelt annan planet och jag blir ju såklart skitsur! Vilken hon såklart känner...Vi tar oss igenom fria följet, men jag inser ju att detta inte är våran dag....när hon inte heller lägger sig på första kommandot i läggande så var det ju bara att ge upp! Jag kör halva inkallningen och sen bryter jag....
Skitsur var bara förnamnet!!! Jag gick av planen och var minst sagt barsk mot henne och berättade minsann att jag inte var nöjd med hennes beteende!
Jag gillar verkligen att hon är öppen och social och inga misstänksamheter mot folk, men ibland går det ju bara för långt! Hon ska ju fortfarande göra det jag säger och inte störas av att det står folk på planen.
Jag tror inte att hon kände "Nu är det tävling och matte kan inte säga till mig" utan hon bara älskar människor och det i kombination med att jag kanske låtit henne hälsa lite väl mycket och är nog inte helt lyckat....Hon får ju såklart inte springa fram hur som helst utan det är ordning och reda innan hon får hälsa, men trots det så är det lite åtstramning med hälsandet ett tag framöver!
I måndags var det träningstävling och jag tog såklart tillfället i akt och testa henne lite! Jag berättade klart och tydligt att det INTE var okej att titta på tävlingsledaren och vifta på svansen....! Vi provocerade lite och gick nära domargänget, men efter lilla tillsägelsen skötte hon sig kanon!
Hon genomförde alla moment kanonbra och jag är mycket nöjd med det, lördagen stoppar vi i facket "saker vi glömmer så fort vi kan"
Vi är anmälda till några fler tävlingar, både bruks och lydnad, så nu är det mycket hund ett tag framöver!
I morgon åker vi på KFÖ, 4 dagar "i grönt", hoppas på hyffsat väder och inte så kalla nätter då lilla fröken o henne kollegor ska sova ute!
Ja, det var väl allt för nu?!?! På återseende!
