Arrdiz

Nej, denna gång får ni klara er med bara text.....Eller använd fantasin :)

I går var det ju inofficiell utställning i körhallen, AfH mellansvenska arrangerade en jättetrevlig utställning med ca 170 hundar anmäla, nu dök inte alla upp det vädret inte riktigt var på vår sida.....Men idag har som tur är snön nästan töat bort igen! Men det var allt bra onödigt att det skulle komma värsta ovädret tycker jag!

Jag var där 0715 på morgonen och hade hand om insläppet, många glada människor mötte jag och en hel del nervösa också såklart ;)

Grupp 2 gick seeeeeent och rottisarna gick siiiiiiist, så det blev lång väntan! Men det var väl värt väntan! Vi v ar två tikar, Lena med Anja och så jag o lilla fröken, fröken verkade ha glömt allt vad vett o etikett hette, hon var jätteotrevlig i ringen!! Morrade rejält ett par gånger på Anja och ville inte alls ställa upp sig så som jag ville. Domaren tittade lääänge på oss innan hon tillslut gav oss den röd/gula rosetten! Men Anja är en ung tik som verkligan har utvecklats och kommer bli jättesnygg när hon växt klart på alla håll och kanter!

Kritiken löd iaf såhär:
Tilltalande feminin tik av utmärkt typ och storlek. Bra bett och tänder. Mörka vackra ögon. Välvinklad fram och bak. Något veka mellanhänder. Bra kors och svansansättning. Vägvinnande rörelser från alla håll. Välvisad.

I gruppfinalen blev vi placerade på reservplats, så vi "slog" typ 5 hundar. Dizni skötte sig iaf lite bättre denna gång och stälde upp sig fint! Anna med Lovis och Jennie med Kira tampades om gruppvinsten och domaren bestämde sig för att ge Anna och Lovis gruppvinsten!!! Jätteroligt! Tyvärr åkte dom ut i slutfinalen....men bara att ta sig till final är en bedrift!

Idag har vi varit och gjort något spännande! Det var dax för besöket hos Ann Essner, sjukgymnast på Falu djursjukhus. Jag har ju misstänkt att Dizni kanske har ont nånstans eftersom hon väljer trav och inte galopp som "första-gångart" så jag ville verkligen käaa igenom henne innan jag började ställa krav på tempo vid träning.

Det var med blandade känslor jag åkte in, hittade vi inget, ja då ställer det stoooora krav på mig att ha en hög motivation på henne men OM vi hittade något så är det ju inte heller kul att ha en skadad hund....

Hela besöket tog en timme, så det var värt varenda krona! Det började med att vi gick ut och jag fick springa med henne och skritta med henne, gå i snäva cirklar och tillslut körde vi lite galoppsträckor mellan mig och Anna. (Tack Anna för att du följde med!!!!) Sen in och klämma och känna, Ann kände verkligen igenom HELA Dizni, säkert 45 min höll hon på och klämde och kände, Dizni tyckte efter en stund att det var skööööönt att få ligga ner och bli klämd på! 

Det enda Ann hittade som var lite lite misstänk var ena armbågen fram som hon inte kunde böja som hon ville när hon låg på bordet, men sen när hon skulle visa stretchövningar nere på golvet så gick det att stretcha så som Ann ville! Lilla skrutt hade helt enkelt legat och spänt sig på bordet.  Sen hittade hon en lite överansträngd muskel i ryggen, hon satte två akupunkturnålar där och så var det problemet ur världen.

Hon hittade som sagt inget och om man bortser från att hon kanske kunde banta lite, 2 kilo från 40 ner till 38 så fanns det inget som tydde på någon smärta någonstans.

Däremot fick jag lite beröm!! Ann sa att hon var väldigt smidig och väldigt bra musklad överlag, känns skönt då jag faktiskt engagerat mig lite i hennes fys sista tiden. Hon var stabil i hela kroppen och bar ryggen på ett jättebra sätt. Ann gjorde en rolig grej, hon hade Dizni på bordet stående med långsidan mot Ann, och så lyfte Ann både fram och bakben på samma sida, Dizni klarade det galant för hon var så stabil och kompakt i kroppen!

Vi hittade ingen direkt orsak till hennes "anit-galopp" taktik, en anledning kan vara att hon helt enkelt är ovan att röra sig i galopp och därför väljer en annan gångart, hon tycker helt enkelt att det är för jobbigt att gå i galopp...Så det är en träningssak att få henne stärkt i sin galopp, antingen genom budföring eller genom att kasta grejer så hon får springa. Iom att hon inte går i galopp så har hon inte heller så bra galopp-muskler vilket gör att hon fort blir trött och då slår av i trav, så jag ska stärka hennes muskler genom att skritta i skogen, gå över stege och bära klövjeväska. 

Så summan av dagen blev att jag är glad och stolt över mig själv som hundägare!!! Jag har en hund som sköter sig exemplariskt vid hantering, lugn och cool låg hon på bordet trots allt liv i väntrummet utanför. Jag har också skött henns fysträning på ett sånt sätt att hon är i jättefin muskelform och dessutom har en bra syreupptagningsförmåga då hon faktiskt orkar springa 8 km utan stopp! 

Som avslutning frågade jag Ann om Dizn skulle lida av att vara en "travare" resten av livet, det är nog bara mina lydnadsbetyg som blir lidande av det sa hon med ett leende ;) Skämt åsido, hon lider inte av att vara en travare resten av livet, vilket ju känns rätt skönt att höra om det visar sig att mitt tålamod tryter vid träning av galopp-muskler! 

         På återseende!!!