Lager 157 & Åsen...och så lite vardag!

Ja, vardagen börjar kännas just som en vardag! Jobb blandas med vattning av krukor, hushålls-sysslor, tvätt och allt annat som hör livet till.

Vardagen har dock haft lite inslag av annat! I förrgår var jag, Sara och Petter på besök till lager 157 i Sågmyra, rackarns trevligt som vanligt!! Vi började med en vända in på Scorett där vi gick ut lång stund senare, fattigare på pengar med x antal par skor rikare! Ett par jättesnygga svarta lädersandaler med låååånga snören som knyts upp på vristen och ett par höga mörkbruna moccaströvlar hamnade i min påse, det hade lätt kunnat bli flera par, men till Nicklas stor glädje besinnade jag mig! Om jag har lite mer inspiration i morgon så kanske det kommer bilder på fynden :)

Lager 157 bjöd inte på några större nyheter, men likförbaskat kom vi ut med rätt välfyllda påsar! Vi fick dessutom fika-kuponger vid kassan?! Vi började diskutera syftet med dessa kuponger då vi inte såg någon annan få dessa?!
1. Var det för att vi var så rackarns trevliga och hon ville fjäska lite?
2. Var det för att vi hade handlat så mycket (vilket jag har svårt att tro då vi sammanlagt hadlade för typ 1500, vilket inte kan anses vara någon astronomiskt stor summa för 3 personer?!)
3. Eller fick vi dom helt enkelt för att hon ville bli av med oss?

Jag gissar såklart på att vi fick dom för att vi var så rackarns trevliga :)

På jobbet rullar det på, jag är rätt trött när jag kommer hem, det tar trots allt på krafterna att hela tiden vara alert och trevlig! Hur sur en gäst än är måste jag ju liksom hålla masken och inte bli sur..."Om en person saknar ett leende, ge dem ditt" har blivit mitt motto! Jag går bara in i bagagerummet och hämtar ett nytt leende :P Nejdå, men ju surare en gäst är, dessto trevligare försöker jag vara *hehe* Och nog tusan om jag inte lyckas få de allra flesta att iaf dra lite på smilbanden innan dom går vidare!

De allra flesta är jättetrevliga och är oerhört positiva, men tyvärr är det ju oftast de lite mer besvärliga som fastnar i minnet.....

Jag fick dock höra en kommentar som nog inte var meningen att jag skulle höra, det var en make som sa till sin hustru på väg ut genom dörren efter att ha köpt middag och lite vykort av mig: Det var tusan till trevlig och positiv tjej hon i receptionen!! :)  hmmmm, värmer gott att höra!

Nej nu är det slut på skrytandet.....

Det andra avbrottet i vardagen var igår när vi var på Åsen hela dagen, köket skulle bli lite mer färdigt....ett steg framåt och två steg bakåt kan sammanfatta dagen! Lite betongfundament som vi inte räknat med och lite mer ojämnheter än planerat kan man säga sabbade vår tidsplanering en del. Men nu är iaf avloppet nästan borrat och klart och väggen som ska kaklas är nästan färdigspacklad!

Jag ville inte stänka massa stekfett på nymålade väggen, så jag gjorde som alla tv-kockar och flyttade ut köket! tjusigt värre!


tänk att mat smakar så mycket bättre utomhus?!?


Lilla fröken spanar......

Dizni fick dessutom besök av sin date "Moggen", det var parningsdax :) Det gick väl sådär bra, men vi håller tummarna att gud är god så blir det nog små Dizni/Moggen-bebisar i slutet av september!!!


Moggen!

Moggen är en mycket trevlig hund, jag har träffat han några gånger förrut och varje gång slås jag av hur trevlig han är! Att han dessutom är snygg göra ju inte saken sämre! Jag ska dock erkänna att jag inte har kollat några MH-protokoll eller så, men Anna har stenkoll på sånt, så jag litar på henne, det är ju "hennes" kull! Jag har ju träffat Moggen´s förra kull hos Anna som är jättetrevlig hela kullen! Så nu håller vi alla tummar, så om allt går som planerat åker hon till Anna mitten på september!

Ja, det var iaf en liten uppdatering om läget...till helgen börjar ju Classic Car Week! Jag är inte odelat positiv, men jag gillar att ta en vända ner på samhället och titta på fina bilar! Att det blir en ökad kriminalitet och så när så mycket folk samlas på ett och samma ställe är väl inte så konstigt?! De allra flesta är ju där för att umgås med likasinnade och visa upp sina bilar, de som sabbar och förstör får gärna stanna hemma!!!

På återseende!!!


Marma...valpar....lägesrapport?!

Ja, så kan man enkelt sammanfatta de sista veckorna.....

Vi har tillbringat två veckor på Marma skjutfält och gått kurs, jag har gått GB 1 och Nicklas GB 2, så nu har familjen From en hundtjänstinstruktör! Jag har bara gått halva utbildningen, men efter nästa sommar är jag också klar!

Veckorna på Marma var liksom förra året fantastiskt trevliga!! Men det är väl så när man umgås med likasinnade?! Veckorna gick i en rasande fart och vips var det dax att åka hem :( Det var fullspäckade dagar, klockan ringde 05.50 och vi kröp ner sisådär 23.... både teori och praktisk hundträning, snacka om kunskapsutbyte!!! 24 människor från hela Sverige tottas ihop i en grupp och så utbyter man erfarenheter och kunskaper under två veckors tid?!? Synd bara att man inte kommer ihåg allt......



Lilla fröken var såklart med, hon började löpa under tiden vi var där, så hon var mest sällskapsdam ;) Hon passade på att gosa och se till att bli klappad på mest hela tiden.....lillskrutt!

Vi hade tre hundar i "min" grupp, en bouiver, en schäfer o så Dizni! Vi turades om att köra hundarna, som fm-hund måste vem som helst kunna köra hunden, Dizni har inget problem med det som tur är! Vi gjorde massa olika hundövningar, påvisningsövningar och signalövningar och inte minst figurantarbete! Vi övade och tränade på att figga för varandras hundar, att starta lek och att avbryta lek med varandras hundar. Jättenyttigt att inte bara leka med sin egen hund! På klubbarna är alla så rädda för att "förstöra" något för nån så man törs ju knappast peta på varandras hundar! Här lånades det hundar till höger och vänster och vi kampade och lekte som tusan.

Många tankar fick vi om detta med figurantarbete....Varför ska hunden över huvudtaget vilja markera en människa om människan ute i skogen inte är rolig????

En av de praktiska momenten Dizni fick vara med på var en funktionslydnadsbana inomhus i vårt klassrum, ingen av hundarna hade varit inne förrut och skulle bl.a. lyftas upp på bord, krypa under bord, gå "bakom" genom klassrummet utan att hitta på nå tok....


Lilla fröken lyfts upp på bord...inga problem!



Här går vi mellan borden, inte heller det några större problem!


Vi körde två och två, först gick vi med våra egna hundar och sen bytte vi med en kompis! Jättehäftigt!!! Kul att se hunden med någon annan......Det var långt ifrån alla hundar som accepterade att någon annan körde....men ack så nyttigt! 

Banan avslutades med en liten tur i skottkärra! Det har ju Dizni åkt förrut, så hon fann sig fint i det. 

Vi har ju lagt en del tid på Dizni´s miljöträning, mest för att jag tycker det är så skoj och inte för att hon behöver det....men det känns skönt att se att hon fixar detta på ett schysst sätt, sen har hon andra brister, men hon är iaf miljösäker så det räcker och blir över!

Det var ju hyffsat varmt....tror det uppmättes till 34 grader under veckorna, så vi tog varje liten stund att vädra fötterna!  


Bilderna är tagna av Jonas Pettersson!

Vi pratade också en hel del om vilka egenskaper vi vill att en fm-hund ska ha....något jag lyssnade nooooga på :) Det är intressant att se vilka krav som ställs på en fm-hund, särskilt när det gäller tillgänligheten, vem som helst ska kunna hämta hunden, visitera och lyfta hunden, nu är ju inte det något problem med Dizni som ju älskar allt och alla...men om man inte har en "sån" hund som engagerar sig i folk så har man en utmaning att ta tag i!! Vi såg fina exempel på hundar som tränats till att acceptera hanteringen och som fungerade jättebra men som krävde träning och träning av husse för att det ska fungera. 

Två veckor går som sagt i en rasande fart och vips var det dax att åka hem....med sorg i hjärtat! Många glada skratt blev det under veckorna, och en och annan öl på mässen också :) 
 
Ja, det går liksom inte att dela alla upplevelser..dom måste helt enkelt upplevas ;)

Väl hemma igen var det dagen V som i valpträffardax!!!!!!!!!!! Vi styrde kosan mot Kungsör och kennel Meringa som har 9 små ljuvliga valpar hemma....



Av dessa 9 är det 5 hanar, så det finns lite att välja på.....som det kändes där så är det 2, ev 3 stycken vi har att välja på.....vi har ju önskat den vildaste och galnaste valpen av dom *hehe* Jag fick en liten favorit, herr Blå! Han var en kille i min smak! Framåt och rejäl och uppvisade lite humör, han råkade trilla omkull i en liten backe, men han bara skakade på sig och försökte igen.....han snubblade också på en tältlina och gick genast till attack på linan!

Fler bilder finns på meringas hemsida och I-kullens galleri


Tror dethär är herr svart! Men alla är lika gudomligt söta!!

Alla 9 valparna var framåt och nyfikna, de kom direkt farande och skulle klättra på oss när vi klev in i valphagen, de kampade i strumporna och drog och höll emot på ett kanonbra sätt, så det verkar oerhört lovande!!!! Alla fann sig också i att bli upplyfta och ligga på rygg i knät, härligt! På dagarna är valparna ute i en hage och på nätterna är dom inne i köket, så dom föds verkligen upp mitt i familjen. Inte nån gång under dom timmarna vi var där såg vi någon av valparna bli rädda eller tycka något var läskigt!



Det återstor också ett litet namn-problem?! Vi diskuterar och funderar men har inte hittat nått riktigt riktigt bra än....bidrag mottages tacksamt! Dom är ju döpta redan från kenneln, men vi behöver ett lite kortare tilltalsnamn! Typ Izo, India, Zulo, Oboy, Halvar, Halvan, Induz, Trassel, Pucko eller liknande....Walt vore såklart kul, men det är svårt att ropa, så det har vi sågat....

Annars börjar vardagen göra sig påmind igen...Nicklas börjar jobba i veckan med alla ledare och konfirmander, så nu rullar det på, jag står i repan och försöker få folk att trivas.....svarar ungefär 73 gånger per dag hur långt det är till Dalhalla och berättar också att det är olämpligt att åka dit i kortkort och högklackat....Många kommer och tackar dagen efter och säger att dom faktiskt t.o.m. använde filten jag mer eller mindre tvingat dom att ta med!

Vi har haft besök av mina föräldrar, som vanligt trevligt att ses! En tur till Mora och en tur till Insjön hann vi med. Nu till helgen kommer systeryster, Lars, Tuva o Axel, så då blir det liv i luckan! Dessutom börjar ju Classic Car Week också, så då invaderas Rättvik av raggare och entusiastbilar! Då gäller det att ha tålamodshatten på sig när man ska ner på samhället....

Åh, just det ja, Dizni löper!!!!!!!!!!!! Förhoppningsvis blir det parning på tisdag :) Håll tummarna att det går bra och att hon blir dräktig! Jag återkommer såklart med rapport om det, och förhoppningsvis lite bilder på Moggen också, en rackarns stilig karl om ni frågar mig :)

Vi var ut och spårade idag, jag skulle gå ett kort spår....råkade visst gå 1,5 km?! Hur svårt kan det va att inte bara råka gå 1,5 km??? jaja, strunt samma. Jag hade gått mest på stigar i skogen, mest för att vi är dåliga på det och behöver träna på skiften mellan stig och skog, gärna vika av från stigen i skarp vinkel, lilla fröken vill gärna fortsätta på stigen av ren bekvämlighet. bl.a. hade jag gått på en stig och lagt en apport mitt på stigen och samtidigt vinklat av från stigen...en fullt normal grej att göra om man har en fm-hund ;) apporten som låg på stigen var en lila snusdosa i metall innehållande en köttbulle. Spåret fortsatte vidare över vägar o lite grejer och tillbaka till bilen.

Medans spåret låg och väntade hade jag köpte en tidning och lite godis så jag satt i godan ro och läste tidningen när jag hör en bil rulla in på vägen bredvid vändplanen där jag stod parkerad. Först blev jag skitförbannad för att han sabbade mitt spår...sen tänkte jag på mina kära klasskamrater och sansade mig och lyckades tänkte positivt "det är bara bra med störning i spåret, du vet ju var du har gått och kan hjälpa hunden"  Killen i bilen släpper ut sin hund och knatar iväg....på samma stig jag nyss gått på?!

Jag släpper iaf ut Dizni som gör ett klockrent spårupptag, åt rätt håll och hittar första apporten, sen bli hon lite konfunderad när hon kommer till stigen....men fortsätter iaf och spårar finfint, jag hjälper henne lite där jag vinklat av från stigen och hon fortsätter bra, sen tillbaka på stigen igen och fram till vinkeln med apporten....gissa om den låg kvar???????????????? Nopp....inte tillstymmelse till apport!! Undra just hur husse till hunden reagerade när hunden helt plötsligt kommer med en snusdosa innehållande köttbullar!! Jag är nästan säker på att det är den hunden som plockat upp den, det var ingen liten sällskapshund i flexi utan en stor rätt snygg terv som dessutom gick lös och skötte sig jättefint runt bilen och så....! Jag hade velat se minen på husse :) Jaja, så kan det gå när man lägger spår på stig i en rätt vältrampad skog!

ja, det var iaf en liten uppdatering om hur livet lever just nu! Förhoppningsvis ska det inte dröja lika länge innan nästa inlägg dyker upp! På återseende!

RSS 2.0