Arrdiz

vaknade av att regnet föll från himlen så det smattrade på taket....gör det nått då? Nopp, inte ett dugg! Jo, kanske...jag tycker synd om LKarlsson som är ute och vandrar inför Njimegen...tänker på dig vännen! Men annars får det gärna regna, nu behöver ju iof inte plantorna nå mer vatten, snarare lite värme.....men strunt samma!

Jag sitter här i soffan och lyssnar på regnet och på Dizni som snarkar lite lätt i fotöljen och funderar på hur jag firat mina midsomrar hittills. Första åren inföll det oftast på semesterna har jag komstaterat genom att djupdyka ner i fotoalbum, det finns bilder på oss kusinerna och systeryster i midsommarkrans både från Varberg, Gotland och inte minst här från Dalarna! Minst två midsomrar har firats här, känns konstigt att skriva här, när jag jag egentligen borde skriva där?! Inte trodde väl nån att jag skulle bosätta mig i Dalarna??? Nåväl, bilderna avslöjar iaf ett trevlig firande med midsommarkransar och tjusiga träskor :) Mamma i tjusig sjuttiotalsfrisyr och pappa några kilo lättare ;)

När jag sedan började spela musikkår så var det givet att spela på det lokala firande i Södra Vi, ett firande jag gärna skulle besöka igen! Det är alltid välbesökt och ett ställe där man träffas och umgås, köper fikabröd i papperspåse och dricker kaffe i porslinskopp....dessutom med en midsommarkrans på huvudet som alltid kliar och sticks! Samma midsommarkrans hänges sedan på tork hemma ovanför sängen tills den dammat ihop och slängs någongång runt nyår.....Sen måste det såklart köpas lotter till båtlotteriet, aldrig har vi vunnet dendär båten, men hoppet är ju det sista som överger människan, så kära mamma o pappa, OM ni skulle vinna den, får den flytta till Siljan då??? Vi lovar att ta väl hand om den! Å om ni skulle råka vinna den lilla väderkvarnen så kan den få flytta till Nygatan ;)

Kvällen avslutades med att vi gick till någon av kusinerna och åt midsommarmat, d.v.s jag som inte äter varken sill eller lax brukade äta köttbullar o prinskorv!

När man sedan blev några år äldre var det ju pest o pina att behöva fira midsommar med mamma o pappa......men jag tror jag firade i Brunnsparken ända till jag började gymnasiet....då hade min kompis Karin skaffat sig kontakter  med båtägare (tror det var någon invecklad historia om hennes dåvarande pojkvän som bodde granne med någon från Västervik som kände "nån" som hade båt...typ...) i Västervik, så i ett par år åkte vi ut i Västerviks skärgård och firade, lade till vid någon enslig ö och firade en riktig "pripps-blå-midsommar" med träbåtar, nubbe och rökt fisk! Som förövrigt inhandlades hos det lokala fiskrökeriet..... Såhär med lite perspektiv på tillvaron så är det ju inte så många som får chans att fira en sån midsommar, det krävs ju att man bor vid havet och dessutom är ägare till en hyffsat stor träbåt...och ett gäng glada vänner som vill hänga med såklart!

Ja, sen träffade jag ju kära maken, och ända sedan dess har midsommar firats i underbara torpet....jag försökte ladda upp en bild från torpet...men det gick inte så bra..menmen, där har det iaf firats midsommar en väldig massa år!

Tyvärr har det inte alltid varit så roligt, vi har sett den sidan av midsommarfirande som alltför många barn får se, en sida av alkoholism, bråk och svartsjuka.....Men nu är det slut med det, jag beundar dig som orkade lämna och börja leva ett nytt liv! Jag blir glad när jag ser er två tillsammans, tänk att ni kunde reparera det han förstört, ta nu vara på åren ni har framför er!!!  

Hihiihihhihi, jag gjorde precis nå jätteroligt! Nu kommer mitt alias "elaka tanten" fram, med käpp och pappiljotter.... Jag satt i soffan i godan ro och författade detta inlägg, då hör jag bildörrar slå igen, hundarna springer såklart ut och kollar....då ser jag två bilar stå i vändzonen här utanför, herrarna vid bilen och damerna och barnen plockandes blommor vid järnvägen.....Såklart i skor med klack och paraply! De står alltså parkerade i vändzonen, och har dessutom passerat en motorfordonstrafikförbjudenskylt på vägen..... Jag går ut och ställer mig i dörröppningen, stirrandes argt på sällskapet...jag låter t.o.m hundarna skälla vid staketet, något som normalt är strängeligen förbjudet! Vad händer?? Jo herrarna observerar min arga upppenbarelse och ropar åt damerna att dom nog borde skynda sig lite, tittar på mig och säger: Vi ska bara plocka lite blommor! Varpå jag ropar in hundarna (som kommer som två små skott :) ) och svarar: Det är just därför det sitter motorfordonstarfikförbjudetskyltar vid infarten därnere, för att vi inte skall få in sånna som ni här, dessutom står ni på en vändzon!! Inte alls argt, utan bara lite överdrivet pedagogiskt! Gissa om dom fick bråttom?????  

Ja, man ska glädjas åt de guldkorn vardagen har *moahahahaha* Normalt stör det mig inte alls ett dugg att folk kör in här, men just att dom verkligen visste att de gjort fel gjorde att det blev extra roligt!!!!! Å att dom dessutom bara fick med sig några ynka fula hundkex som hundarna kissat på gör ju bara att historien blir ännu roligare!!

De två sista åren har vi firat här på gården, midsommar är ju verkligen heligt här i Dalarna, det putsas och fejjas i flera veckor, knätofsarna kammas och fiolerna dammas av. Jag kikade i evenemangskalenderna igår, och om man vill så kan man åka från by till by och resa midsommarstänger hela dagen, den första klockan tio i nån by och avsluta med Leksand klockan 19 ikväll! Själv börjar jag jobba klockan 17 och slutar 22, tur det firas på gården så jag hinner få min beskärda del av små grodorna!

Nej, nu ska jag gå en lunchpromenad med hundarna innan jag studsar in i duschen!

Trevlig midsommar på er!