Öronskak & premiärspår!
Haha, rubriken låter nästan som en buskis-revy! Men så illa är det inte!
Öronskak står Dizni för.....nått skrot i örat som irriterar så hon går mest o skakar o skakar.....vi har köpt öronrens som hon är "sådär" glad åt att vi droppar i öronen.....Men trots dessa små skakningar så begav vi oss ut i skogen för lite spårträning! Det vankas ju övning till helgen och då ska det ingå nån typ av hundmoment :)
Jag hade planerat upptagsträning och ett "roligt" spår utan några större svårigheter. Jag gjorde upptagen lite taskigt i motvind.....men va tusan, vi kan väl inte bestämma åt vilket håll det ska blåsa när det ska krigas?? Tänk att stövla fram till kapten o säga "ursäkta kapten, men vi kan inte spåra för det blåser åt fel håll???" så bäst att träna på alla håll o kanter!
Iaf, motvind vid upptagen så hon hade ju spåret lååångt innan vi kommit till mitt "riktiga" spår, hon jobbade trots det jättefint, jag hade glömt hennes fina patrulllhalsband med blingbling på...så vi körde patrullstig i vanligt halsband, men det gick ju bra det också! Första upptaget tar hon klockrent!!! Belönas med leksak efter typ 10 meter spårande, nästa upptag blir ett klockrent bakspår?!?!? Vänder inte själv utan jag får vända henne och då fortsätter hon åt rätt håll som om inget hänt??? Tredje tar hon också bakspår men vänder efter nån meter! Kanoners! Jag hoppade över det sista och lät henne spåra vidare till slutet, mitt i spårandet kom ett helt stall förbi oss, hon fick titta nån sekund innan jag kommenderade spår igen och hon fortsatte spåra!
Det sista spåret var mer ett riktigt spår med vinklar och vägövergångar och olika apporter, ett plastdjur, en handduk, en brandslangsbit, en dutt och såklart lilla påsen med kattmat på slutet! Hon fixar vägövergångarna så himla fint! Kollar av innan hon fortsätter på andra sidan, jag hade ändå varit lite taskig och gått längs med vägen en stund innan jag vek av in i skogen igen...men det var inga problem!
Hon vindade lite väl mycket och gick nån meter ifrån kärnan....men plockade ändå varje apport! Så då kan jag inte annat än vara nöjd?!? Visst skulle jag väl önska att hon gick i kärnan, för OM hon missar nån apport så kanske jag har chans att se den! Men som Nicklas brukar fråga: Löste hon uppgiften? Ja, det gjorde hon, hon plockade apporterna och hittade slutet, så då får vi väl anse uppgiften som löst??
Hur går det med armen då? Jodå, den lilla gummiplastgrejjen verkar fungera! Igår när jag tog bort det så var ärret lite plattare och inte lika daggmask-likt längre :) Jag vet inte hur jag ska förklara konsistensen på plasten...men om ni tänker såndär plast som kontokort/bankkort sitter fast med på brevet när man får hen dom i postlådan? Lite segt o klistrigt? Ungefär så!! Å fråga inte hur lite plast kan göra ärret mindre daggmask-likt! Menjag är glad att det fungerar!
På återseende!!!
Öronskak står Dizni för.....nått skrot i örat som irriterar så hon går mest o skakar o skakar.....vi har köpt öronrens som hon är "sådär" glad åt att vi droppar i öronen.....Men trots dessa små skakningar så begav vi oss ut i skogen för lite spårträning! Det vankas ju övning till helgen och då ska det ingå nån typ av hundmoment :)
Jag hade planerat upptagsträning och ett "roligt" spår utan några större svårigheter. Jag gjorde upptagen lite taskigt i motvind.....men va tusan, vi kan väl inte bestämma åt vilket håll det ska blåsa när det ska krigas?? Tänk att stövla fram till kapten o säga "ursäkta kapten, men vi kan inte spåra för det blåser åt fel håll???" så bäst att träna på alla håll o kanter!
Iaf, motvind vid upptagen så hon hade ju spåret lååångt innan vi kommit till mitt "riktiga" spår, hon jobbade trots det jättefint, jag hade glömt hennes fina patrulllhalsband med blingbling på...så vi körde patrullstig i vanligt halsband, men det gick ju bra det också! Första upptaget tar hon klockrent!!! Belönas med leksak efter typ 10 meter spårande, nästa upptag blir ett klockrent bakspår?!?!? Vänder inte själv utan jag får vända henne och då fortsätter hon åt rätt håll som om inget hänt??? Tredje tar hon också bakspår men vänder efter nån meter! Kanoners! Jag hoppade över det sista och lät henne spåra vidare till slutet, mitt i spårandet kom ett helt stall förbi oss, hon fick titta nån sekund innan jag kommenderade spår igen och hon fortsatte spåra!
Det sista spåret var mer ett riktigt spår med vinklar och vägövergångar och olika apporter, ett plastdjur, en handduk, en brandslangsbit, en dutt och såklart lilla påsen med kattmat på slutet! Hon fixar vägövergångarna så himla fint! Kollar av innan hon fortsätter på andra sidan, jag hade ändå varit lite taskig och gått längs med vägen en stund innan jag vek av in i skogen igen...men det var inga problem!
Hon vindade lite väl mycket och gick nån meter ifrån kärnan....men plockade ändå varje apport! Så då kan jag inte annat än vara nöjd?!? Visst skulle jag väl önska att hon gick i kärnan, för OM hon missar nån apport så kanske jag har chans att se den! Men som Nicklas brukar fråga: Löste hon uppgiften? Ja, det gjorde hon, hon plockade apporterna och hittade slutet, så då får vi väl anse uppgiften som löst??
Hur går det med armen då? Jodå, den lilla gummiplastgrejjen verkar fungera! Igår när jag tog bort det så var ärret lite plattare och inte lika daggmask-likt längre :) Jag vet inte hur jag ska förklara konsistensen på plasten...men om ni tänker såndär plast som kontokort/bankkort sitter fast med på brevet när man får hen dom i postlådan? Lite segt o klistrigt? Ungefär så!! Å fråga inte hur lite plast kan göra ärret mindre daggmask-likt! Menjag är glad att det fungerar!
På återseende!!!
Kommentarer
Trackback
