bilder från gårdagens lilla sökträning!

Lena var duktig och hade kamera med sig! Så kika in i hennes blogg och kolla!

Nu väntar lite grillning hos Camilla, Jimmy och Leo innan det blir lite brasa här på gården, i morgon blir det en snabbsväng på marknaden innan jag far till Härnösand o Timrå på utställning, håll alla tummar för oss!!!

Spår, sök o bita-träning!

Började dagen med att knata ut ett spår, klockan var 0730 när jag lämnade bilen! Hurtigt värre!! Fortsatte att testa tipsen från helgen, vi har ju kommit på att Dizni helst spårar färska spår, och det äldsta hon gått hittills har väl varit sisådär 4 timmar....

Jag gick iaf ut spåret, efter 200 meter lade jag hennes frukost, fortsatte sedan att gå, över stigar och genom ungskog och vidare ut på ett hygge, vinklade och gick tillbaka in i gammelskog där jag lade slutet. 

På väg tillbaka till bilen möter jag en tjej som morgonrastade sina hundar, i mitt spår!!!! PRECIIIIIS där jag planerat att göra mitt upptag, så det blev en liten test av flexibiliteten där på morgonkvisten......Jag flyttade mitt upptag några meter så hon hann fästa ordentligt innan vi skulle passera stället där hundarna gått. Dizni skötte sig utmärkt och fäste finfint i spåret och gjorde bara en snabbkoll innan hon tuffade vidare i spåret. Vi spårade de 200 metrarna fram till frukosten, sen tog jag henne av spåret och åkte hem!  Varför då då??

Jo, hon har ju en förmåga att fästa på de flyktiga vattenbaserade molekylerna i spåret och inte på de fettbaserade som ligger kvar längre i spåret, och spårar hon bara vattenmolekylerna så finns det risk att spåret försvinner....så nu är det slut på vattenbaserade spår, från och med nu är det fettbaserade spår som gäller för lilla fröken!   Men för att inte chocka henne och släppa på henne på ett 8-10 timmar gammalt spår så låter man hunden spåra en bit på spåret och gör en hejdundrans belöning innan man helt enkelt tar hunden av spåret! Så sagt och gjort, spåra 200 meter fram till frukosten sen äta frukost och sen åka hem och komma tillbaka 8 timmar senare!

Jag åkte hem o hade seminarium i tre låååånga timmar, sen ut i skogen för lite träning med Lena, Drama och Elsa, mycket trevligt! Lilla Drama satte minst sagt minnesvärda spår efter vår lilla sökövning....ett fint litet jack i tummen! Jäklar, satan i gatan vad ONT det gjorde!! Jag skrek ju i högan sky, men vad hjälper det när Drama ör döv?? Jag var ju helt enkelt tvungen att vänta på att hon skulle släppa....Iaf så gick sökövningarna kanonbra! 

Vi körde några med Dizni också, helt utan synretning och utan hjälp vid figgen att ta rullen utan hon löste det helt själv...förutom då hon stannade o stampade på Lena förståss ;) Men har Drama huggit mig i tummen så kan ju Dizni stampa lite på Lena :) Sista skicket var så himlans bra, jag såg hur Dizni for iväg, på tok för mycket till vänster om figgen, men rätt som det är bara tvärvänder hon och ångar fram till Lena, tar rullen och kommer farande! Duktig tjej!! 

Mycket nöjd med hennes prestation, vi har ju trots allt inte kört så mycket sök....bara testat lite lätt, men kanske sök är vår grej?? Får ta en funderare på det...

Efter lite fika och allmänt småpratande åkte Lena hem och jag fortsatte till spåret, det hade nu gått 8 timmar sen jag började gå spåret....jag var liiiiiite nervös för hur det skulle gå! Det blev inget riktigt bra ställe att bryta på, mitt i ett virrvarr av stigar o massa körvägar för travhästar....men jag släppte på och hon far iväg i ett bra tempo! Över de första stigarna, hittar apporten och tuffar vidare, börjar snurra vid en lite bredare stig, snurrar tillbaka kanske 10-15 meter men fortsätter sedan framåt?!? Verkar nästan som hon vände tillbaka för att bekräfta att det var "rätt" vittring hon följde?? Vidare in i snårskog helt utan tvekan!! Helt fantastiskt bra! 

Hon klev över vinkeln med kanske 1,5 meter...men vände sedan åt rätt håll och fortsatte målmedvetet framåt, sen trasslade jag ihopa linan, puckomatte! Jag lade ner henne och trasslade upp den innan jag släppte på henne igen och vi fortsatte i god fart fram till slutet! Jag är såååå nöjd!

Spåret var ju inte det längsta, kanske 300 meter efter att hon fått frukosten, men jag vet ju att det passerat både hästar o hundar och säkert ett antal människor över spåret också, men inte en notis om det! å så hade det ju legat i 8 timmar....skulle jag gissa hur länge det legat utifrån hennes beteende så skulle jag gissa på kanske 1,5-2 timmar.....Men det kändes jättejättebra att spåra med henne idag, hon var så målmedveten och ville framåt hela tiden, stördes inte av hästarna som passerade i bra fart bara några meter bredvid oss! Så det var nog svårt för henne, men bara "lagom" svårt så hon kände att hon fixade det!!

Väl hemma igen ville jag testa henne lite på kampen med såndär dum bitstock som det är på korningen....i brandslang som är hal som attans!! Så trots både sök och spår och värme så skötte hon sig jättebra o kampade och tillkämpade sig jättebra! Sköööönt!

Så jag är mycket nöjd med dagens övningar!

Nu ska jag krypa upp i soffan o dricka te innan kvällspromenaden, på återseende!!!


Vilken helg!

Får börja med lite grattis!!!! Till Ingela med Askelons Embla som i lördags blev uppflyttad till högre-spår! Bästa lydnadspoängen av alla ekipage, tjusigt!! Som grädde på moset åkte jag Anna och Disa till Västerås och plockade Disas sista cert idag, så nu är Disa Svensk utställningschampion!!!! Stort grattis!

Annars har det som vanlig varit en helg full av aktivitet...förstår inte riktigt snacket om att man ska vila på helgerna ;)

Vi började fredagen med att åka till Åsen, som vi döpt stugan till....känns bra att säga "Vi sticker till Åsen en sväng" eller "Denhär har jag köpt till Åsen" Iaf, vi klädde oss i uniform då vi skulle vidare till spårkurs i Falun senare på kvällen, och drog iväg. Självklart var vår "vanliga" väg bommad.....Något vi faktiskt räknat med, så vi åkte tillbaka till en annan väg och såg att den också var låst med en kedja....attans!!! Men se då vaknade nyfikna Carolin till liv och jag klev ur och inser att kedjan bara är lagd runt stolpen och låset alltså inte fyller någon funktion alls!! Vi lyfter helt sonika av kedjan ocj åker in! Nice!

Vi passerar ett hus där det sitter en gubbe ute på bron, vi vinkar glatt och kör vidare! Vi parkerar och börjar gå ner mot Åsen, tog kanske en 25-30 minuter att gå. Väl framme ser vi att vi förmodligen måste riva hela altanen :( Sen var i sämre skick än vi trott....Men nu har vi ju chansen att göra den så stor vi vill ha den! I övrigt var det såklart helt underbart!! Att sitt o fika vid VÅRT hus och titta genom tallarna på VÅR strand....nu ser man ju inte så himlans mycket av själva stranden, men bara vetskapen om att det är VÅR strand därnere känns ju gott i hjärtat :)

Efter lite fika började vi vår vandring tillbaka mot bilen, framme vid bilen börjar vi backa ut bilen och plötsligt ser vi ytterligare en bil komma åkande, vi stannar såklart och kliver ut för att presentera oss. Tjejen i bilen ser minst sagt förvånad ut när det kommer två militärklädda människor på deras LÅSTA väg?!?! Det tog henne en stund innan hon fick ihop hur vi kommit in....och ännu en stund för henne att inse att vi var vanlig människor...uniformen till trots ;)

Men hur som helst så var hon jättetrevlig och sa att det skulle bli trevligt med nya grannar :) Och hör och häpna.....vi fick också en nyckel till hänglåset vid kedjan!!! Något som förra ägaren sa var omöjligt att få.....Så nu har vi bara typ 2 km att gå till Åsen jämfört med de 4 km vi hade förut! Vägarna är nämligen bommade under tjällossningen....men annars är det bilväg ända fram till själva Åsen!

Vi fortsatte iaf vår färd till Falun o pratade om att vi iaf haft en attans tur som mött henne på vägen, annars hade vi dessutom varit inlåsta, för när vi kom ner till kedjan var den låst....så vi hade ju både långsiktig tur o kortsiktig tur :D

Väl framme i Falun var det spårteori på programmet, jättebra! Så vi hade mycket att prata om när vi körde hemåt framåt kvällningen....Hemma var det packning av spårgrejer och personlig packning som gällde innan vi kröp ner o laddade för kommande prövningar!

Lördagen ägnades åt spårträning hela långa dagen, i gassande sol och vårvärme......vi var trötta o hundarna var trötta! Men massor med bra tips fick vi med oss hem, så nu är det spårträning som gäller framöver i det Fromska hemmet! Jag och Nicklas konstaterade att vi gjort en hel del rätt med lilla fröken men att vi trots det måste missat någon detalj i hennes spårdressyr....men även detta hade Gunnar tips på hur vi kan komma vidare! Så nu är vi sprängfyllda med tips och laddade för en ny spårsäsong!!!!

Nu väntar en hyffsat lugn vecka, till skillnad från den som gick som avverkades i 200 knyck kändes det som!

Självklart får ni uppdatering om våra framgångar i spårskogen!

 På återseende :)

Många bilder blir det......

.....men en bild säger mer än tusen ord! Så håll tillgodo med bilder från årets första sand-dyne-promenad! Rätt häftigt att gå där det egentligen är ett par meter vatten?! Hundarna njöt lika mycket som jag av att gå i solen och njuta!






Finfina Dizni :)


Fullt ös medvetslös!!!



Gissa om måsen överlevde??? Svar JAAA!


Måste ju erkänna att bilden blev x antal gånger bättre än jag trodde!!






Fråga inte hur jag lyckades, men håll med om att den är cool!


Ungefär 1 km sandbotten....


Sand, sand, sand, sand, sand, sand













Finfina Arrac!!!!!


Å så över till nått helt annat......Blåsippor!






Tjusiga va?!

Det var allt för idag! Håll tillgodo!


härliga fredag....

ja, jag vet att det är måndag...men jag har inte hunnit blogga på hela helgen! Den har gått i militära tecken och har varit jättetrevligoch lärorik! Tyvärr får vi inte längre blogga om våra övningar....säkerhetsrisk heter det på fint språk! Så då är jag väl duktig och inte gör det! Men mycket mycket bra har det varit och träningsvärken kom som ett brev på posten!!

Fredagen var alltså tillägnad trädgården och alla fröer! Solen lyste på oss och det var jättehärligt bara att få vara ute! Hundarna njöt nog lika mycket som jag....

Dizni lägger sig alltid mitt i solen......


Arrac däremot håller sig gärna i skuggan...eller som här på trappan!


När nästan alla löv var borta passade fröken på att rulla sig tills hon var helt täckt med torrt gammalt gräs och jord....


Ica hade extrapris på marsipanägg........


Såhär såg det ut när jag började!
Jag var jätteduktig och började med att diska lyktorna och ställa in dom i garaget, sen diskade jag alla planteringslådor innan jag började! Kände mig så rackarns duktig :)


Många fröer blev det........Här är luktärtsfrö som legat och svällt över natten för att lättare gro!

Jag satte bl.a. tagetes, lupiner, lobelia, broccoli, turbanpumpa, prydnadspumpa, äpplesolbrud, 3 olika sorters luktärter och solrosor, krassen tänkte jag vänta med tills lite längre fram så kan jag så dom direkt i fönsterlådorna så slipper jag mecka med omplantering!  


Daggkåpan har börjat spira och växa!

Jag fixade rabatterna också, rensade bort allt gammalt och klippte ner det som skulle klippas, härligt att se att under allt gammalt brunt finns nytt fint grönt!!


Gullvivorna som ivrigt kikar upp mot ljuset!

Jag avslutade med att åka och köpa lite penseer, i år blev det helt vita och mörkt mörkt blå, nästan helt svarta! Jättesnyggt! Tyvärr finns inga bilder på det....för det hann nästan att skymma när jag var klar!



Tyckte denhär var lite rolig....varning för rottweiler-skylt och en helt utslagen Dizni :)


Kvällen avslutade med lite grillning!

Alla har vi olika sätt att tända grillen på....varmluftpistol är en variant :)

Nu väntar en rätt späckad vecka....i kväll är det träning på klubben, i morgon är det PO-dag med högskolan och på kvällen är det medlemsmöte och styrelsemöte på klubben, onsdagen har vi fältuppgift ute med Söderås skola, direkt därifrån till högskolan för lite mer uteverksamhet med natur-kursen, sen vidare direkt till avslutning med allmänlydnadskursen på kvällen....Torsdagen är det styrelsemöte med rottisklubben, fredagkväll o lördag är det spårkurs och sen avslutas veckan med utställning i Västerås!! jaja, det ska väl kännas att man lever?!?

På återseende....typ....efter helgen kanske?!?

Öronskak & premiärspår!

Haha, rubriken låter nästan som en buskis-revy! Men så illa är det inte!

Öronskak står Dizni för.....nått skrot i örat som irriterar så hon går mest o skakar o skakar.....vi har köpt öronrens som hon är "sådär" glad åt att vi droppar i öronen.....Men trots dessa små skakningar så begav vi oss ut i skogen för lite spårträning! Det vankas ju övning till helgen och då ska det ingå nån typ av hundmoment :)

Jag hade planerat upptagsträning och ett "roligt" spår utan några större svårigheter. Jag gjorde upptagen lite taskigt i motvind.....men va tusan, vi kan väl inte bestämma åt vilket håll det ska blåsa när det ska krigas?? Tänk att stövla fram till kapten o säga "ursäkta kapten, men vi kan inte spåra för det blåser åt fel håll???" så bäst att träna på alla håll o kanter!

Iaf, motvind vid upptagen så hon hade ju spåret lååångt innan vi kommit till mitt "riktiga" spår, hon jobbade trots det jättefint, jag hade glömt hennes fina patrulllhalsband med blingbling på...så vi körde patrullstig i vanligt halsband, men det gick ju bra det också! Första upptaget tar hon klockrent!!! Belönas med leksak efter typ 10 meter spårande, nästa upptag blir ett klockrent bakspår?!?!? Vänder inte själv utan jag får vända henne och då fortsätter hon åt rätt håll som om inget hänt??? Tredje tar hon också bakspår men vänder efter nån meter! Kanoners! Jag hoppade över det sista och lät henne spåra vidare till slutet, mitt i spårandet kom ett helt stall förbi oss, hon fick titta nån sekund innan jag kommenderade spår igen och hon fortsatte spåra!

Det sista spåret var mer ett riktigt spår med vinklar och vägövergångar och olika apporter, ett plastdjur, en handduk, en brandslangsbit, en dutt och såklart lilla påsen med kattmat på slutet! Hon fixar vägövergångarna så himla fint! Kollar av innan hon fortsätter på andra sidan, jag hade ändå varit lite taskig och gått längs med vägen en stund innan jag vek av in i skogen igen...men det var inga problem!

Hon vindade lite väl mycket och gick nån meter ifrån kärnan....men plockade ändå varje apport! Så då kan jag inte annat än vara nöjd?!? Visst skulle jag väl önska att hon gick i kärnan, för OM hon missar nån apport så kanske jag har chans att se den! Men som Nicklas brukar fråga: Löste hon uppgiften? Ja, det gjorde hon, hon plockade apporterna och hittade slutet, så då får vi väl anse uppgiften som löst??

Hur går det med armen då? Jodå, den lilla gummiplastgrejjen verkar fungera! Igår när jag tog bort det så var ärret lite plattare och inte lika daggmask-likt längre :) Jag vet inte hur jag ska förklara konsistensen på plasten...men om ni tänker såndär plast som kontokort/bankkort sitter fast med på brevet när man får hen dom i postlådan? Lite segt o klistrigt? Ungefär så!! Å fråga inte hur lite plast kan göra ärret mindre daggmask-likt! Menjag är glad att det fungerar!

På återseende!!! 

Home sweet home!

Eller borta bra men hemma bäst! Jag har ju varit i småland hela påsken, hos mamma o pappa, systeryster, Lars, Tuva o Axel! Heeeelt underbart!


Här hjälper Tuva Axel att öppna sina paket, för som Tuva så bestämt sade "Axel är ju bara bebis"

Vi firade ett gäng födelsedagar.....först Axel som fyllde på skärtorsdagen, sen Tuva som hade fyllt, sen Lars som fyllde på påskafton, å så pappa som också fyllt....så 4 födelsedagar hade vi att fira! Snacka om kalas!!!!


Lars fick princesstårta!!! Med citronfromage.....mumsmums!


Tuva var såklart påsk-käring! Världens sötaste :)


Tuva plockar vitsippor

Här i Rättvik har precis blåsipporna slagit ut, i småland stod vitsipporna i full blom! å jag o Tuva gick iväg och plockade vita sippor som Tuva sa, inte vitsippor utan just vita sippor, till skillnad från blåsippor....vi räknade kronbladen och kom fram till att vita sippor har 6 kronblad!


"Sånahär plockar vi moster"


Gullungen Axel!


....firar sin 1-årsdag med att äta ballerinakex.....

Annars har jag bara varit ledig och njutit av att inte ha hundarna med mig! Fast jag var tvungen att ut och röra på mig lite ändå! Fick spunk på att sitta inne! Tur att Tuva ville spela fotboll så ofta....Moster kan vi inte göra det, moster kan vi inte göra det, moster kan vi inte göra det.....Men är man moster på heltid så vore det väl attans om situationen skulle utnyttjas!!

Men även om det är jätteskönt att vara moster på heltid och få maten serverad så är det skönt att vara hemma igen, känna det välbekanta gruset under fötterna och hundhåren som verkar finnas överallt ;)

Justde! Jag var ju hos arbetsterapeuten idag! Fick väldigt mycket beröm för min rörlighet i handleden, hon var alldelles lyrisk och sade flera gånger att detta var det bästa hon någonsin sett och att det var helt fantastiskt bra!!!! Så det var ju skönt....det som inte var lika bra var att mitt ärr inte såg så snyggt ut.....jag trodde ju liksom det skulle se ut som en daggmask, men det skulle det inte....så jag fick nån konstig plastgrej att ha på ärret så skulle plasten typ lösa upp huden så den skjulle läka ihop rakt och slätt o fint....fasen vet om det fungerar! Men efter att ha haft den på i 5 timmar så sved det rätt rejält, så lite nytta gör den nog!
 
I morgon startar årets spårsäsong, så vi håller tummarna för bra väder!

På återseende!!!!


En liiiiiiten miss i planeringen....

.........i min lilla värld finns det överallt nått litet oskyddat nätverk man kan snålsurfa på.......men icke sa nicke! Inte hos mamma o pappa iaf!

Lånar systerysters nät en liten stund.....massor med finfina bilder kommer när jag kommer hem igen!! Ja saknar såklart hundarna o nicklas, men annars är det jättemysigt! Umgås med familjen och bara är leeeeeeedig, trött som tusan, så jag sover jättemycket, kanske ett tecken på att det varit lite mycket sista tiden?!?!   

Vi har plockat vitsippor och suttit ute i solen och njutit, ikväll ska vi grilla......mums! Nu ska vi snart iväg till gympasalen o spela fotboll, i morgon är det kalas, och på kvällen har syster bokat skivstång/konditionspass, så ingen slöhelg här inte, har sprungit också.....å gått promenader utan hund!

På återseende!!!

Grattis bästaste Arrac!

Nu duggar bemärkelsedagarna tätt!

Idag är det hela 7 år sedan Arrac kom till världen hemma i Molkom!  


Ja, det blev ju inte riktigt som det var tänkt med Arrac......men inte är han mindre älskad för det!
Det gäller att glädjas åt det man har och inte sörja det man inte har!

Många glada skratt har han gett oss under åren och mycket har han lärt oss! Tänk vad många som ifrågasatt hur vi kunde köpa en hund som hade exteriöra fel, när dessutom det kom den ena åkomman efter den andra blev det ju mer vatten på kvarnen.....Men vad gör väl det?!? Arrac är en mycket speciell herre, men har man väl blivit hans vän, har man en mycket trogen vän!

Vi inser också att 7 år är ett rätt långt rottweilerliv, särskilt med de "defekter" han dras med, så varje dag han vaknar pigg och kry är en gåva!! Vi hoppas han får fortsätta glädja våra liv ett långt tag framöver! 

Födelsedagen firades med en liten mumsig tallrik lyxmat, konservburksmat, lite mjukost, lite kex och en dental-stick. Förmiddag tillbringades ute i den nästan snöfria trädgården, lite solande på trappen och såklart, lite gräsätande.....

På återseende!! 

RSS 2.0